Masspektrometer inköpt för anslag från Lundbergs Forskningsstiftelse – stärker studier av samband mellan kost, tarmbakterier och tjocktarmscancer

Tarmbakteriernas betydelse för människors hälsa påtalas allt oftare. På Chalmers undersöks nu om det är möjligt att via blodprov identifiera vilka bakterier som finns i en persons tarm och om vissa bakterier kan kopplas till risken för att utveckla tjocktarmscancer. I dagarna installeras en ny masspektrometer som köpts för anslag från Lundbergs forskningsstiftelse. Den kommer både att förbättra analyserna och öka kapaciteten.

Blodprov är mycket enklare att både ta och hantera än de avföringsprover som oftast används i arbetet med att upptäcka riskmarkörer för tjocktarmscancer. Själva bakterierna syns inte i blodprov. Forskarnas tes är att det går att se spår efter dem. Genom att identifiera vissa molekyler i blodet tror man sig kunna komma fram till vilka bakterier som finns i tarmen, åtminstone en stor del av dem. I projektet på Chalmers används både blodprover och avföringsprover.

”Vi hoppas kunna få en ordentlig genomlysning av vilka molekyler som härrör från olika bakterier. Vi ska också ta reda på vilka av dem som kan mätas i blod och om någon kan kopplas till risk för tjocktarmscancer”, säger Rikard Landberg, professor i Livsmedelskunskap på Chalmers tekniska högskola.

Forskningen sker i nära samarbete med cancerforskare från Cancerinstitutet i Köpenhamn och vid Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin vid Umeå universitet, där Landberg också har en anknytning.

Forskarna vill dessutom se om det går att korrelera analyserna från proverna till en viss typ av kost. Det är belagt att vad en äter spelar roll när det gäller tjocktarmscancer; kostfiber minskar risken och processat kött ökar densamma. Men det är inte känt om det är bakterier som förmedlar effekterna av kosten.

Blodproverna har analyserats med hjälp av masspektrometrar som redan finns på institutionen. En ny har köpts in med pengar från Lundbergs forskningsstiftelse. Efter installation och inkörning ska den användas till avföringsproverna.

”Med den nya masspektrometern ökar vår analyskapacitet. Dessutom är den känsligare, den kan hitta riktigt små mängder av specifika molekyler i komplexa prover. Det är också bra för oss att kunna analysera olika typer av prover på olika apparater”, säger Rikard Landberg.

Masspektrometern delar upp molekylerna efter storlek och ger ett slags fingeravtryck för varje molekyl. Det gör det möjligt för forskarna att hitta motsvarande molekyl i en befintlig databas och få veta vilken molekyl det rör sig om.

Rikard Landberg och hans kollegor hoppas kunna hitta kopplingar mellan kost, mikroflora och cancer.

”Om vi hittar samband kan de ge uppslag till vidare forskning som ger ökad kunskap om både hur livsstil påverkar cancerrisk och de mer detaljerade mekanismerna bakom hur detta hänger ihop.”

Lär mer i en intervju med Rikard Landberg på Lundbergsstiftelsens hemsida:
https://www.lundbergsstiftelsen.se/2019/rikard-landberg/

För ytterligare information, v.v. kontakta:

Christina Backman
Styrelseordförande
Mobil: +46 727 19 70 45
christina@backmanconsult.se

Olle Larkö
Styrelseledamot
Mobil: +46 734 33 71 40
olle.larko@sahlgrenska.gu.se

Rikard Landberg
Professor, Department of Division Food and Nutrition Science, Chalmers University of Technology
Mobil: +46 723 50 93 86
rikard.landberg@chalmers.se

Kort Fakta
”Metabolomik- ett verktyg för att mäta effekter av kost och tarmflora på hälsan genom små metaboliter i biologiska prover” För att bättre förstå hur kost och mikroorganismerna i tarmen påverkar hälsan behövs olika metoder för att mäta dessa. Ett sätt är att mäta molekyler i biologiska prover som kommer från specifik kost och dess interaktion med mikroorganismerna i tarmen. Genom så kallad metabolomik kan ett stort antal antal molekyler i biologiska prover från människa (t.ex. blod, urin och avföring) analyseras på samma gång och dessa ger ett fingeravtryck som speglar den mat som ätits, de nedbrytningsprodukter som bakterierna i tarmen bildat samt effekterna av dessa på kroppens ämnesomsättning. Med medel från Lundberg-stiftelsen kan vi nu införskaffa en avancerad masspektrometer som gör det möjligt att analysera dessa fingeravtryck i olika biologiska prover med stor noggrannhet och känslighet. Vi hoppas att detta kan hjälpa oss att på ett effektivare sätt undersöka hur olika mönster av metaboliter i blod och avföringsprover är mekanistiskt kopplade till sjukdomsrisk. Vi vill också undersöka om vi kan finna biomarkörer i blodprover som speglar tarmflorans aktivitet. Detta vore en stor fördel då det framförallt är blodprover som är tillgängliga i olika studier och biobanker.