Ljuset från Lund sken i Almedalen

Ljuset funderar vi inte så mycket på till vardags. Och medvetandet om ljusets betydelse för vårt välmående är inte så stor. Men det är något vi vill ändra på. På morgonens Lundaseminarium i Visby handlar det om ljusets betydelse för människan och staden.

Först upp på scen är Alexandra Hvalgren från Future by Lund. Hon berättar om två projekt - på äldreboendet Mårtenslund och förskolan Regnbågen i Lund. Här har fokus legat på människan och vårt behov av ljus för att:

- Må bra, leva bra, röra sig bra. För det behöver vi naturliga ljusmiljöer. Då kan vi leva och lära bättre. Teknikutvecklingen och forskningen tillammans visar vägen för att skapa smarta ljussystem, säger Alexandra Hvalgren

Det får stöd av professor Reine Karlsson från Lunds universitet som gör Alexandra sällskap på scen.

 - Framtidens ljus kommer att förändras, även om vi inte vet exakt hur än, så kan vi se tydliga framsteg i teknikutvecklingen som kommer att göra ljusets nytta ännu tydligare för oss.

Medvetenheten är en viktig nyckel som återkommer. Alexandra och Reine är eniga, vi underskattar ljusets betydelse, flimret som gör oss trött skyller vi påvåra ögon eller stress istället. Och det när vi egentligen tycker om två typer av ljus från början - dagsljuset och skenet av lägerelden. Liksom mörkret - dåvilar kroppen som bäst. Och totalt mörker har vi idag inte mycket utav.

- Det ställer även krav på den offentliga miljön, sägerEmma Berginger (mp), kommunalråd i Lund. 

- Hur skapar vi offentliga miljöer som är trygga och ljusa, men samtidigt miljösmarta? I det lite riskaversa kommunala sammanhanget kan det vara svårt att hänga på utvecklingståget, säger Emma Berginger och förklarar att riskavers är "kommunaliska" för att inte vara riskbenägen. 

Hon fortsätter: 

- Hur uppgraderar vi hela stadsmiljön på rätt sätt, i rätt turordning? Och smart, nämligen hållbart både ekonomiskt, miljömässigt och socialt?

Utvecklingen är viktig för att skapa just det bra ljus för Lunds kommuns anläggningar som dessutom hjälper oss att nå vårt mål att halvera koldioxidutsläppen till 2020.

Medvetenheten gäller även för sammankopplingen mellan ljus och offentliga miljöer, mellan kommun och företag som omsätter teknikutvecklingen.

- Företag, kommun och akademin måste agera tillsammans, vilket vi har svårt att få till i verkligheten ibland, även om vi i Sverige generellt sett är rätt bra på det. I Lund har vi dessutom bästa förutsättningar för att göra det, säger Reine Karlsson.

Men ibland är den kommunala verksamheten inte snabb nog att hantera de nya innovationsidéerna eftersom det måste prövas, testas och försäkras om att det är rätt väg att gå. 

- Det är viktigt, men ibland för tidskrävande, tycker Tatyana Kolyaka, marknadschef på Ideonföretaget Greinon Engineering AB.

- Det funkar bättre i Danmark där det går fortare från idé, ett första samtal till beslut och handling. Ett innovationskontor på kommunen, som tar hand om framstegen och idéerna skulle behövas, säger hon.

Panelen är enig om att framtidens ljus redan finns, att det skiner i Lund och att det måste skina på Lund. De första stegen har kommunen tagit med Mårtenslund och Regnbågen som lysande exempel. Det händer mycket, men det kan (och måste) hända så mycket mer!

Torsdagen den 2 juli 2015 klockan 08.00-09.00 arrangerade Lunds kommun "Ljuset från Lund - om ljusets betydelse för människan och staden". Moderator var Soledad Pinero Misa.