Skolgården kan förstärka barns hierarkier

Skolgårdars utformning kan förstärka elevers utanförskap och orättvisor. Lek som ses som ”normal” och associeras med att vara populär ges i dagsläget bäst förutsättningar. Ny forskning i arbetsterapi vid Luleå tekniska universitet har tittat närmre på vad som händer på skolgården.

– Skolgårdar har inte varit ett prioriterat område för de skolor jag studerat, och för många barn är det en problematisk plats. Det är här det som verkligen är jobbigt socialt händer, säger Michelle Bergin, som nyligen disputerat vid Luleå tekniska universitet med avhandlingen ”Att få vara med (eller inte) på en hård gård? Lek, praxis och rätten till aktivitet på irländska skolgårdar”.

I fyra studier har hon undersökt vad som händer på skolgårdar för barn upp till tolv år. Hon har intervjuat lärare och elever under promenader på skolgården. Tillsammans har de tittat på vad som händer under rasterna, hur barn leker, vilka som leker, hur barn blir mobbade eller uteslutna och vilka elever det drabbar.

– Det första jag ville undersöka var om skolgårdarna ger förutsättningar för lek. Barns rätt att leka finns med i FN:s konvention om barns rättigheter, men ger vi dem förutsättningarna? säger Michelle Bergin.

Forskningen har skett inom ramen för det internationella projektet P4Play, och studierna är gjorda på Irland. Enligt Michelle Bergin ger de irländska skolgårdar hon studerat dåliga förutsättningar för lek – tomma hårda ytor, strikta regler samt rumsliga och sociala barriärer. Vid en första anblick har många svenska skolgårdar bättre förutsättningar, men det finns brist på forskning som kan visa om det faktiskt är så.

– Skolgårdarna jag studerade förstärkte hierarkierna bland barnen. De populära barnen spelade fotboll eller interagerade med sina vänner. För den som inte redan har vänner eller inte spelar boll fanns ingenting att göra, säger Michelle Bergin.

De som drabbades mest av uteslutning på skolgården var barn med autism, barn som inte pratade språket eller barn från minoritetsgrupper.

Dessutom uttryckte både elever och lärare att detta var normalt, det finns starka normer om vad som är normal och rätt slags lek – att umgås och spela boll.

– Lärarna sa att de vet vilka barn som kommer att bli exkluderade, de som inte kan leka normalt. När det finns begränsade alternativ läggs det på individen när den inte vill eller kan delta, utan att koppla det till hur sociala hierarkier är relaterade till vilka förutsättningar som finns. De barn som står högt i hierarkin är också de barn vi ger bäst förutsättningar att leka. Vi behöver utmana vad som är normalt och vem vi gör lekytor för, säger Michelle Bergin.

I den sista delen av avhandlingen har Michelle Bergin börjat utforska hur skolgårdar kan erbjuda mer jämlika möjligheter till lek, en forskning hon kommer att fortsätta med. Målet är att utforma en process för hur skolor kan skapa en inkluderande skolgård. Det kan vara till exempel frihet att röra sig mellan olika typer av ytor, mer natur eller möjlighet att ta med sina egna saker till exempel pennor och papper. Vissa barn vill inte heller interagera hela tiden, utan behöver en plats där de kan få en paus.

– Det finns inget rätt sätt att leka, att leka annorlunda eller på ditt eget sätt är också lek.

Även den fortsatta forskningen sker på Irland, men Michelle Bergin skulle gärna se mer forskning i Sverige och en utvärdering av svenska skolgårdar.

– Vi behöver veta mer om barnens erfarenheter. Ett första steg kan vara att skolor analyserar den nuvarande situationen, frågar barnen vad de vill ha och funderar på normerna runt normal lek. Vems lek är skolgården till för? säger Michelle Bergin.

Läs gärna mer: Michelle Bergin disputerade vid Luleå tekniska universitet maj 2024 med avhandlingen Lek, praxis och rätten till aktivitet på irländska skolgårdar (Swedish) https://ltu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1844426&dswid=-5179

Forskningen är även knuten till University College Cork.

P4Play (People, Place, Policy and Practice) är ett europeiskt projekt finansierat av EU-programmet Horizon 2020 Marie Skłodowska-Curie. https://www.p4play.eu/

Kontakt: Michelle Bergin, filosofie doktor i arbetsterapi vid Luleå tekniska universitet, michelle.bergin@ltu.se 00-353 85 116 54 96, Maria Prellwitz, biträdande professor i arbetsterapi vid Luleå tekniska universitet och handledare för avhandlingen, maria.prellwitz@ltu.se 072-539 06 76