Debatt: Vem bestämmer över skogen?

I sin egen trädgård anser de flesta att de, som ägare, själva har rätt att bestämma hur det ska se ut. Samtidigt är det legitimt att anse sig ha rätt att bestämma hur andras skog ska se ut. Det sker gång på gång att enskilda har åsikter i tidningar och media om hur skogen ser ut och vad som borde göras. Även Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har regler och viss bestämmanderätt över mark de inte äger. Hur kommer sig detta? I Sverige har vi unika möjligheter att komma ut i skog och mark med vår allemansrätt, möjligheter som inte finns i andra länder. Gläds åt allemansrätten och möjligheterna utan att gnälla över skräp i skogen eller krav på "städning" efter skogsbruksåtgärder.

Skog kan jämföras med grönsaksodling. Skillnaden är att man skördar efter ca 80 år istället för en eller flera gånger per säsong. Varje del i växtprocessen har sin tjusning. Ibland är det ovanligt mycket "ogräs" och då får man gå in och röja. Ibland kommer det ohyra (t.ex. älg) och då kanske man får lämna kvar lite ogräs för att det inte ska bli så stora skador på det planterade/sådda.

Riset som ligger kvar i skogen är inte skräp. Skräp är något som är på fel plats, något som inte kan brytas ned och bli gödsel. Skräp är något onaturligt som t.ex. plast. Miljövänligt skogsbruk innebär att man lämnar död ved kvar i skogen. Träden har under uppväxten tagit näring från marken och genom att lämna död ved så återförs en del av det som träden tagit.

Framkomligheten för friluftslivet påverkas självklart av detta, men att äga och bruka skog innebär inte att man får betalt för att anlägga park åt allmänheten. Skogsägande och skogsbrukande sysslar man med som affärsrörelse, det är varken miljövänligt eller lönsamt att dammsuga skogen efter röjning och avverkning.

Ett kalhygge är skogens barnkammare där det nya snabbt börjar spira. Livsbetingelserna ändras och nya växter och svampar kommer upp under tiden som den nya skogen växer upp. Bland annat har vildhallon har en förkärlek att komma upp på hyggen. Svampar, bär och även stigar kommer tillbaka. Kanske inte på samma ställen som tidigare, men det beror på att inget växande är statiskt utan föränderligt.

Många av de skogar vi har idag som uppskattas av friluftslivet har brukats av skogsägare under lång, lång tid. Men stora träd i en skog står inte för evigt och för eller senare försvinner de och ersätts av nya, oavsett om det är av naturen eller skogsbrukaren. Hur det ska ske borde vara en fråga som ägaren får bestämma svaret på.

Katarina Adolfson
Företagsutvecklare LRF Västra Sverige
054-54 52 66
katarina.adolfson@lrf.se