Livsmedelsverket kommenterar studie om kost och cancer

I JAMA publicerades den 8 februari 2006 resultat från en mycket omfattande amerikansk kostinterventionsstudie med syfta att klarlägga om man genom vissa kostförändringar kunde minska risken för bröst- och grovtarmscancer hos amerikanska kvinnor i åldrarna 50-79 år. Knappt 20 000 kvinnor deltog i ett omfattande program för kostförändring medan 30 000 kvinnor ingick i en kontroll grupp som endast fick endast skriftliga kostråd. Resultaten visar inte på några påtagliga effekter av kostförändringarna. Livsmedelsverket ger följande kommentarer till studiens resultat. Råden i studien tog främst sikte på att minska fettintaget och öka intaget av frukt och grönsaker samt spannmål. Dessa råd avsåg att testa de hypoteser man hade i början av 1990 talet vad gäller möjliga samband mellan olika kostfaktorer och dessa två tumörformer. Man har även studerat effekten på hjärtkärlsjukdomar. Kostförändringar Kostintaget mättes med frågeformulär. Resultaten från mätningen år 6 visade att fettintaget var 29 procent av energiintaget (E%) och jämfört med 37 E% i kontrollgruppen. -Intaget av mättat fett var ca. 10 E% jämfört med 12 E% i kontrollgruppen. -Intaget av transfettsyror minskade något och var 1.8 E%. -Intaget av kostfibrer ökade något. -Intaget av kolhydrater ökade från 46 E% till 54 E%. -Intaget av frukt och grönsaker ökade till omkring 5 portioner per dag jämfört med knappt 4 portioner per dag i kontrollgruppen. -Intaget av spannmål förändrades lite. Inget effekt på cancer Resultaten från 8 års uppföljning visar inte på någon signifikant skillnad i insjuknande i de två cancerformerna. Vad gäller bröstcancer finner man dock en ca 8-procentig, men ej statistisk signifikant, minskad risk hos interventionsgruppen. Tidigare hypoteser Det skall betonas att den primära frågeställningen, om man kan minska risken för de två tumörformerna, baseras på resultaten från stora epidemiologiska undersökningar under 1980-talet. Dessa resulterade i hypoteser om betydelsen av ett lågt fettintag och hög konsumtion av frukt och grönsaker samt spannmål (fiber). Det är detta synsätt som ligger till grund för interventionskosten. Däremot fanns då inga starka belägg för förhållandet mellan olika fettsyror, kroppsviktens betydelse eller betydelsen av att vara fysiskt aktiv. Idag är man av uppfattningen att inte minst bröstcancer kan ta en lång tid att utvecklas, från de första cellförändringarna till en diagnostiserbar tumör. Det är därför möjligt att det krävs ännu längre uppföljningstid och en mer omfattande kostförändring. Beträffande grovtarmscancer finns dock stora epidemiologiska studier som har påvisat att ett högt intag av kostfibrer eller fullkornsprodukter är kopplad till en minskad risk för att utveckla tjocktarmscancer. Vidare finns många fördelar med att äta rikligt med frukt och grönsaker samt att välja fullkornsprodukter. Dessa livsmedel bidrar bl.a. med vitaminer och mineralämnen. Hjärt-kärlsjukdom Studien visar heller ingen tydlig skillnad i insjuknandet i hjärtkärlsjukdomar mellan grupperna. LDL-kolesterol (det onda kolesterolet) minskade i båda grupperna och var endast 0,07 mmol/L lägre i interventionsgruppen jämfört med i kontrollgruppen. Detta motsvarar en beräknad minskning av hjärt-kärlsjukdomar med 2-4 %, en skillnad som är för liten för att kunna påvisas statistiskt i denna studie. Vidare tycks man inte ha fått det förväntade antalet fall av hjärt-kärlsjukdom, ett förhållande som försvårar en jämförelse mellan interventions- och kontrollgruppen. Även om ingen skillnad i risk att insjukna i hjärt-kärlsjukdom påvisades i materialet som helhet såg man att de kvinnor som minskade intaget av mättade fettsyror eller transfettsyror mest eller ökade intaget av frukt och grönsaker hade en lägre risk för insjuknande. Dessa hade också lägre LDL-nivåer. Slutsatser Författarna konstaterar att interventionen resulterat i relativt begränsade förändringar av intaget av mättat fett, frukt och grönsaker samt spannmål. För bröstcancer sågs en trend till minskad risk och en längre uppföljningstid och mer påtagliga kostförändringar kan möjligen behövas. För att åstadkomma märkbara effekter på insjuknandet i hjärt-kärlsjukdom i befolkningen behövs enligt författarna sannolikt större förändringar av matvanorna och intaget av en rad näringsämnen, bl.a. typ av fett, fisk och salt. Resultaten av studien föranleder tills vidare ingen förändring av Livsmedelsverkets närings- och livsmedelsbaserade rekommendationer. Dessa baseras på ett omfattande vetenskapligt underlag och tar även hänsyn till en rad andra kostfaktorer. När Livsmedelsverkets rekommendationer följs finns goda förutsättningar för en näringsriktig kost och att minska risken för de vanligaste välfärdssjukdomarna som hjärt-kärlsjukdomar, fetma, diabetes, benskörhet och vissa cancerformer. Länk till SNR Länk till kostråden Artikel: Skärpta regler för Nyckelhålet ger bättre val för konsumenten, 1 juni 2005 http://www.slv.se/templates/SLV_NewsPage.aspx?id=12952 Ytterligare upplysningar: Wulf Becker, professor: 018-17 57 31 Åke Bruce, professor: 018-17 56 88 Annica Sohlström, chefsnutritionist: 018-17 56 75 Uppdaterad: 2006-02-08 Livsmedelsverket, Box 622, 751 26 Uppsala, tel: 018-175500