Låga halter av mögel och mögelgifter i livsmedel

Innehållet av mögel och mögelgifter i baljväxter, nötter och bovete som säljs på den svenska marknaden är lågt. Det händer dock att lagstadgade gränsvärden överskrids, vilket innebär att kompletterande kontroll utöver importkontrollen och livsmedelsföretagarnas egenkontroll kan vara befogad. Det är de huvudsakliga slutsatserna i Livsmedelsverkets rapport från förra årets riksprojekt om mögel och mykotoxiner. I Riksprojekt 2006 om mögel och mykotoxiner (mögelgifter) undersöktes innehållet av mögelsvamp och mögelgifter i bruna och vita bönor, gröna och röda linser, gula ärtor, kikärtor, bovete, pistaschmandlar, sötmandel och hasselnötter. Analyserna riktades in på mögelgifterna aflatoxin och ochratoxin A, samt två av de mögelarter som ofta orsakar dessa mögelgifter i livsmedel; Aspergillus flavus respektive Penicillium verrucosum. Med hjälp av inspektörer från 56 kommuner samlades 224 prover in för analys. Generellt sett var proverna som inkom till projektet av god kvalitet med avseende på mögel och mykotoxiner. −Vi hittade bara de undersökta mögelgifterna i tretton prov, men tre prov överskred gällande gränsvärden vilket ledde till att ett parti bovete och ett parti pistaschmandlar drogs tillbaka från marknaden, säger kemist Anna Maria Thim som ansvarade för mykotoxinanalyserna i projektet. Provtagning Det finns regler som styr hur provtagning av olika livsmedel ska gå till inför analys av mögelgifter. Dessutom finns specialregler för vissa livsmedel från vissa länder. Till exempel ska alla partier av pistaschmandel från Iran kontrolleras för aflatoxin innan de får säljas i Europa. I sällsynta fall händer det ändå att partier med för höga halter slipper igenom. − Mögelgifter bildas av mögelsvampar som ofta är väldigt ojämnt fördelade i livsmedel, speciellt när det är livsmedel som består av stora partiklar vilket gör provtagningen svår och viktig, säger mikrobiolog Pernilla Johnsson. På grund av svårigheter med provtagning kan stickprovskontroller av livsmedel som finns på marknaden vara befogade. De undersökta mögelsvamparna hittades i 27 prover som inkom till projektet. Endast ett prov innehöll mögel och mögelgift i påvisbara mängder. Eftersom de prover som innehöll toxinbildande mögel inte innehöll några toxiner tyder det på att livsmedlen främst var förorenade av mögelsporer på ytan, vilket innebär att inget mögel hade tillväxt i produkterna. − Det visar däremot att Aspergillus flavus och Penicillium verrucosum finns i den miljö där de undersökta livsmedlen hanterats eller förvarats. Senare fel i hanteringen av produkterna, till exempel lagring i fuktig och varm miljö, innebär en risk för att mögel ska tillväxa och bilda mykotoxiner, säger Pernilla Johnsson. EU-regler för mögelgifter i livsmedel Både aflatoxin och ochratoxin misstänks kunna orsaka cancer hos människor varför det är viktigt att begränsa deras förekomst i livsmedel. Sedan ett halvt decennium är det främst EU-gemensamma regler som gäller för hur mycket mögelgifter som får finnas i livsmedel. Gällande gränsvärde för ochratoxin i konsumtionsfärdiga spannmålsprodukter, till exempel bovetegryn, är tre mikrogram per kilo (ett mikrogram är lika med en miljondels gram). För aflatoxin är gränsvärdet två till fyra mikrogram per kilo i ätfärdiga produkter som till exempel nötter. Rapport 13 - 2007: Riksprojekt 2006 Mögel och mykotoxiner Information om Riksprojekt Tidigare artikel: Mögelgifter i pistaschnötter, 5 juli 2006 http://www.slv.se/templates/SLV_NewsPage.aspx?id=19128&epslanguage=SV Ytterligare upplysningar: Anna Maria Thim, kemist: 018 - 171459 Pernilla Johnsson, mikrobiolog: 0708 - 808832, 0173 - 10843