Bankerna tar omotiverat höga kortavgifter

Som Livsviktigt skrev tidigare i höst börjar det nu dyka upp företag som utmanar kortföretagens monopol genom att erbjuda mobila lösningar med QR-koder. Digitala betallösningar är framtiden, anser man på Svenska Handel som nu visar hur mycket pengar det egentligen handlar om. Handlarna får betala miljontals kronor extra på grund av kortföreatgens monopolställning.

 Kortföretagens monopolställning gör att de och deras partners kan ta ut enorma summor i avgifter så länge inga andra alternativ finns än kontanter. Hur mycket kortbetalningarna kostar en handlare är det ingen som vet exakt. Men nu har svensk Handel genom HUI Research tagit fram riktvärden genom att intervjua tuden handlare.

 Handlarna tar största smällen

Enligt HUI research kostar kortbetalningarna hushållern och handeln 7 miljarder kronor  per år. Medianföretaget har en genomsnittlig kortkostnad på 3,30 kronor per betalning. Kostnaden för bankkort/debetkort ligger på 1,80 kronor per betalning och hela 10 kronor för betalningar med kreditkort.

 – Konsumenterna lever i okunskap om hur mycket det kostar att betala med kort. Bara 40 procent av avgifterna är synliga för dem. Resten är dolda avgifter som bankerna tar ut av butikerna där kunderna handlar, säger Bengt Nilervall, betalansvarig på Svensk Handel.

 Omräknat för hela samhällsekonomin innebär det att de totala kostnaderna för kortbetalningarna ligger på 1 500 kronor per hushåll och år.

– Det är en miljard för mycket om man ser till vad som behövs för att täcka kostnaderna. Idag är kort det vanligaste sättet att betala och står för sjuttio procent av köpen. Omotiverat höga avgifter blir därför en stor kostnad som drabbar inte bara handlarna utan också konsumenterna och hela samhället, säger han.

Marknaden är sluten och till kortföretagens fördel. Ingen insyn finns och därför bygger siffrorna på skattningar av de undersökta företagens svar.

 Banker är som musslor

– Bankerna är som musslor i detta fall. Här finns ingen möjlighet till insyn. Och inte anser de heller att det ligger i deras intresse att vara med i den digitala revolutionen som vi står inför när det gäller betallösningar. Här gäller att  - precis som i efterdyningarna av Panaxiafallet – att myndigheterna reglerar marknaden för att gynna konsumenterna. Inte bankerna.

 Helst vill Bengt Nilervall se en konto-till-kontolösning men han menar att bankerna inte bjuder in till sådana lösningar. De tjänar alldeles för bra på kortavgifterna. Han välkomnar en ökad konkurrens inom betalområdet och ser digitala betalningar som självklara i framtiden.

- Nu när alla går omkring med små datorer i fickan är det självklart att det är åt det digitala hållet vi är på väg. Betalningen ska vara säker, så billig som möjligt och gynna såväl handeln som konsumenterna.

Transparens och konkurrens

Bengt Nilervall ser gärna att andra företag kom in på marknaden så att priskonkurrensen ökar och bankerna bli mindre systemviktiga, vilket ökar den finansiella stabiliteten. Dtta är något han jobbar för inte bara bland svenska beslutsfattare utan även inom resten av europa genom Eurocommerce.

Vad är det då som behövs?

En åtgärd i rätt riktning är att öka transparensen i korthanteringen. Kortavgifter bör vara synliga för dem som betalar dem och bankerna bör redovisa sina intäkter och kostnader för korten. Handlare bör också kunna ges möjlighet att lägga på kortavgiften på kreditkortsbetalningar. En ytterligare åtgärd bör definitivt vara att se över mellanbanksavgifternas roll.

Text: Marie Halldestam

Fakta | Kortkostnader

• Medianföretaget har en genomsnittlig kortkostnad på 3,30 kronor per betalning. Kostnaden för bankkort/debetkort var 1,80 kronor per betalning och hela 10 kronor för betalningar med kreditkort.

• De totala kortkostnaderna för hushåll och handel uppgår till drygt 7 miljarder kronor per år, eller 1 500 kronor utslaget per hushåll. Endast 40 procent av dessa kostnader är synliga för hushållen, medan 60 procent är osynliga avgifter som betalas av handeln.

• Kortkostnaderna motsvarar 0,6 procent av omsättningen, 3,5 procent av förädlingsvärdet (”handelns BNP”) och 16 procent av rörelsemarginalen i handeln.

• Medan kreditkortsbetalningarna står för 20 procent av omsättningen i handeln utgör de 50 procent av kortkostnaderna.

•Företagen föredrar överlägset kortbetalningar framför kontanter med tanke på säkerhet, tidsåtgång, smidighet och kundtillfredsställelse (75–95 %). Ur kostnadssynvinkel föredrar en majoritet (60%) dock kontanter.

• En majoritet av handlarna anser att gränsen för när det inte lönar sig med kortbetalningar ligger mellan 50–150 kronor. 90 procent av företagen räknar kortavgifterna som en tio i topp-utgift.

• En majoritet av handlarna (80 %) anser att kreditkortsbetalningarna har ökat. 90 % svarar att de inte höjt priserna sedan det inte blev möjligt att ta ut en avgift för kreditkortsköp.

 Källa: Svensk Handel/HUI Research