För första gången så är jakten på lågpris den viktigaste konsumenttrenden, och den länge ohotade ettan svenskproducerat halkar ner till en fjärdeplats. Ett trendbrott som slår hårt mot de svenska livsmedelsproducenterna som för fjärde kvartalet i rad ser lönsamheten störtdyka. Kostnadsökningarna håller i sig och konsumenterna bör räkna med fortsatta prishöjningar.
Vintern 2022/23 ser ut att bli ett stålbad både för svenska konsumenter och livsmedelsproducenter. Företagens försäljning minskar, lönsamheten sjunker rekordsnabbt och kostnaderna fortsätter öka. Kronans skräpstatus eldar på inflationen och oron för stigande elpriser tvingar producenterna att överväga drastiska åtgärder.
Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q4 2021 släpps i den mörka skuggan av kriget i Ukraina. I brevet summerar vår chefekonom Carl Eckerdal ett år som för den svenska livsmedelsindustrin präglats av coronapandemin och extrema kostnadsökningar. Allt pekar på att 2022 blir ännu mer utmanande och konsumenterna bör förbereda sig på betydligt högre matpriser.
Kraftigt ökade kostnader för råvaror, drivmedel, elektricitet, transporter och förpackningsmaterial fortsätter tynga svenska livsmedelsproducenter. Än så länge har prishöjningarna i butik varit måttliga men konsumenterna kan vänta sig högre priser på många sorters livsmedel senast i början av 2022.
De globala priserna på vanliga livsmedelsråvaror har ökat kraftigt de senaste åren, i vissa fall med över 100 procent. Vad innebär detta för svenska livsmedelsproducenter och konsumenter? Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal förklarar.
Snabbt stigande råvarukostnader kommer inom kort leda till höjda matpriser. Svenska livsmedelsproducenter vill investera mer i automatisering och nya produktionslinjer men hindras av låg lönsamhet och kompetensbrist. Det är huvudnyheterna i Livsmedelsföretagens senaste Konjunkturbrev.
Trots minskad försäljning första kvartalet och ett ökat beroende av dagligvaruhandeln ser svenska livsmedelsproducenter fram emot ett starkt andra och tredje kvartal när corona släpper greppet. Exportmässigt var 2020 ett svagt år, men 6 av 10 företag räknar med ett ökat intresse för svenska livsmedel efter corona. Det visar Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.
Hur gick det för svensk livsmedelsexport 2020? Hur stor är potentialen för snusexporten? Och vad väntar livsmedelsindustrin när världen gör sig redo att fira slutet på pandemin? Det är några av frågorna som kommer få svar på ett digitalt seminarium den 3 juni kl 14-15 med Livsmedelsföretagen och Swedish Match.
Den 16 mars anordnar Livsmedelsföretagen ett digitalt seminarium om vad som krävs för att öka den svenska livsmedelsexporten. Medverkar gör bland annat Cecilia Malmström, tidigare EU-kommissionär, Sten Tolgfors, fd. handelsminister, och Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal. I samband med seminariet släpps Livsmedelsföretagens rapport ”Fem avgörande hinder för svensk livsmedelsexport”.
För många små, lokala livsmedelsproducenter var 2020 en kamp på liv och död medan större tillverkare med rikstäckning klarade sig bättre. När företagen nu går in i 2021 möts man av en fortsatt stark efterfrågan på svenskproducerat, hårdnande konkurrens från EMV och stor osäkerhet kring pandemins utveckling, visar Livsmedelsföretagens Konjunkturbrev.
Varmt välkommen att delta i Livsmedelsföretagens digitala frukostseminarium den 9 mars kl 10-11. Tillsammans med samhällsanalytikerna på United Minds kommer vi både att summera 2020 och blicka in i framtiden för den svenska livsmedelsindustrin.
Trots en allmän konjunkturnedgång och en stark krona – två faktorer som vanligen slår hårt mot svensk industri –anser svenska livsmedelsproducenter att den svenska livsmedelsindustrin ökat i konkurrenskraft under årets tredje kvartal. Detta enligt branschorganisationen Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.
Prisskillnaden på el är just nu rekordstor mellan norra och södra Sverige samtidigt som risken för elbrist ökat. Detta hämmar svenska livsmedelsföretags vilja att investera i landet, visar branschorganisationen Livsmedelsföretagens senaste undersökning.
Coroapandemin har lett till en stor ekonomisk chock för världsekonomin. Den globala tillväxten går ner med tre till fyra procent i år. Eurozonen faller sex till sju procent och Norden tre till fyra procent. ”Produktion och handel har utvecklats sämre och osäkerheten gör att bolagen skär ner sina investeringsbudgetar”, sade tidigare finansminister Anders Borg på ett webbinarium i Stockholm inför ko
För många mindre livsmedelsföretag är sommaren årets viktigaste säsong och på grund av corona kommer miljontals svenskar ”hemestra”. Trots detta räknar nästan 70 procent av företagen med en sämre försäljning än förra sommaren, visar Livsmedelsföretagens undersökning
40 procent av Sveriges små- och medelstora livsmedelsproducenter upplever en kraftigt minskad efterfrågan, och de kommande veckorna räknar företagen med att korttidspermittera eller säga upp varannan anställd. Ska företagen överleva krävs bland annat statlig ersättning för inkomstbortfall, enligt en ny företagsenkät av branschorganisationen Livsmedelsföretagen.
För livsmedelsindustrin avslutades 2019 i dur med ett fjärde kvartal präglat av stark försäljningstillväxt, enligt Livsmedelsföretagens konjunkturbrev. På helåret ökade livsmedelsexporten med 10 procent och uppgick till 59 miljarder. För 2020 tror livsmedelsproducenterna att de viktigaste konsumenttrenderna blir lokalproducerat följt av hälsosamma alternativ och klimatavtryck.
En tydlig konjunkturavmattning, en svag krona, ett irrelevant inflationsmål, stort behov av strukturella reformer, sjunkande produktivitet och ett breddat Industriavtal. Det är några av sakerna som diskuterades på seminariet ”Globalt eller lokalt – vad avgör lönesättningen?” med experter från bl.a. SEB, Konjunkturinstitutet och Medlingsinstitutet.
För den svenska livsmedelsindustrin bjöd årets andra kvartal på ökade försäljningsvolymer och en stark tillväxttakt. Men på horisonten ser företagen två mörka orosmoln som kan få starkt negativa konsekvenser för industrin: en svag krona som leder till minskad produktivitetsjakt och ett otillräckligt elnät som avskräcker från fortsatta investeringar. Det visar Livsmedelsföretagens konjunkturbrev.
Antalet dryckesproducenter i Sverige fortsätter att öka i snabb takt. Bara under 2018 ökade branschen med 25 procent, eller med nästan tre nya producenter i veckan. Vid årsskiftet fanns närmare 700 företag i Sverige som tillverkar öl, vin eller andra alkoholhaltiga drycker. Det framgår av Dryckesbranschrapporten för 2019.
Livsmedelsföretagen är en bransch- och arbetsgivarorganisation för alla som producerar mat och dryck i Sverige. Vi verkar för att livsmedelsföretagen i Sverige ska karaktäriseras av högt anseende och mångfald samt ha god tillväxt, lönsamhet och konkurrensförmåga.
Storgatan 19
102 15 Stockholm