Ny WHO-rapport polariserar och vilseleder

Världshälsoorganisationen WHO anklagar bland annat livsmedelsindustrin för att ansvara för 2,7 miljoner dödsfall per år i Europa. Bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen vänder sig starkt emot WHO:s grundlösa svartmålning av en industri som förser befolkningen i Sverige och Europa med mat och dryck.

I förra veckan gick WHO:s Europakontor ut med en ny rapport där man i högt tonläge anklagar fyra industrisektorer för att ansvara för 2,7 miljoner dödsfall per år i Europa, närmare bestämt pekar man ut industrierna som producerar ”ultraprocessad mat”, tobak, alkohol, samt fossila bränslen. Rapporten efterlyser striktare regler för marknadsföring och beskattning av dessa företag/produkter, samt framför allt en mycket hårdare reglering av företagens möjlighet att påverka politiska beslut och lagstiftning.

Elisabet Rytter är forsknings- och nutritionsansvarig på Livsmedelsföretagen. Hon tycker det är tråkigt och beklagligt att WHO använder sig av ett så aggressivt tonläge. Hon konstaterar också att WHO är fel ute i sak.

– Om man på ett seriöst sätt vill arbeta för hälsosammare matvanor, duger det inte att svartmåla den industri som varje dag arbetar för att producera mat och dryck till befolkningen. Att dessutom likna den vid fossilindustrin är både absurt och vilseledande. Svensk livsmedelsindustri tar redan idag sitt ansvar i frågan om goda matvanor. Livsmedelsföretagens medlemmar arbetar till exempel aktivt med att minska på saltet och öka innehåll av fullkorn i sina produkter, eftersom dessa har identifierats som två av de viktigaste kostfaktorerna att förändra här i Sverige. För att komma vidare i det arbetet och andra satsningar behövs mer samarbete mellan industri, myndigheter och forskare, inte mindre, säger Elisabet Rytter.

Livsmedelsföretagen efterfrågar sedan många år bättre verktyg för att kunna fortsätta att bidra till bättre matvanor. Det handlar bland annat om satsningar på forskning och innovation, fler kostvaneundersökningar, samt en EU-lagstiftning som ger bättre möjligheter för företagen att bidra i folkhälsoarbetet. Allt detta kräver också en nära dialog mellan industri och beslutsfattare. Jimmy Sandell är kommunikations- och näringspolitisk chef på Livsmedelsföretagen, och han konstaterar att det är självklart för Livsmedelsföretagen att föra diskussioner med myndigheter och beslutsfattare om alla frågor som är kopplade till livsmedelsbranschen.

– WHO:s kategoriska avrådande från all samverkan med industrin tyder på en okunskap om hur lagstiftnings- och annat policyarbete fungerar, där den expertis som finns i branschen är en tillgång för alla inblandade. Sedan har givetvis bransch och beslutsfattare olika roller och har i många fall också olika syn på saker och ting, vilket är normalt och fullt hanterbart i en demokratisk rättsstat. Att som WHO polarisera och att förespråka att branschen utesluts från de här diskussionerna är däremot inte konstruktivt och gagnar inte någon, säger Jimmy Sandell.

”Ultraprocessad mat” – ett begrepp som saknar definition och mervärde

I rapporten använder sig WHO av begreppet ”ultraprocessade livsmedel”. Det framgår dock inte att den terminologin har kritiserats från många håll. I dagsläget finns inte någon konsensus inom forskarvärlden hur sådana livsmedel definieras och vilken effekt de har på folkhälsan. Arbetet med att revidera de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) under 2023 landade i att inte inkludera någon rekommendation om ”ultraprocessade livsmedel”. Anledningen till det är just att termen är oklar och att den inte tillför något mervärde utöver de övriga rekommendationerna, som att minska intaget av socker, salt och fett eller att öka intaget av fullkorn och grönsaker. Liknande slutsatser drogs även nyligen av Storbritanniens vetenskapligt rådgivande kommitté om nutritionsfrågor.

– Att WHO har valt att använda termen ”ultraprocessad mat” och att man påstår att processade livsmedel orsakar dödsfall tolkar jag som att man har bristfälliga kunskaper om nutrition och livsmedel eller så har man prioriterat att väcka rubriker. WHO borde ha tagit till sig aktuellt forskningsläge och lyssnat in den expertdiskussion som förs i en rad länder. Förslagen i WHO:s rapport leder oss inte ett steg närmare en lösning på de samhällsproblem som finns med osunda kostvanor och förvirrar diskussionen genom att använda vaga och vetenskapligt ifrågasatta begrepp. Låt oss hellre fokusera på en konstruktiv diskussion som är förankrad i gedigen kunskap, säger Elisabet Rytter.

En aktuell kunskapsöversikt i frågan om processade livsmedel hittar du i en rapport om processade livsmedel från 2023 från Nutritionsfakta vid Örebro universitet (ladda ner rapporten här).