Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Tyska hembiträden i folkhemmets Sverige

Efter andra världskriget kom ett stort antal tyska kvinnor till Sverige för att arbeta som hembiträden. Det är en outforskad arbetskraftsinvandring som analyseras i en aktuell avhandling i genusvetenskap vid Linköpings universitet.

Tidigare forskning om svensk arbetskraftsinvandring lyfter ofta fram männens migration till svensk industri, men fram till mitten av 1950-talet stod kvinnorna för en majoritet av arbetskraftsinvandringen.

– Kvinnors migration har osynliggjorts i förhållande till mäns. Även avlönat hushållsarbete har ofta blivit förbisett och inte betraktats som ett ”riktigt arbete”, säger Emma Strollo, som nyligen disputerat i genusvetenskap vid Linköpings universitet.

Avhandlingen bygger på djupintervjuer med 19 kvinnor som kom från Tyskland för att arbeta som hembiträden och fortfarande bor kvar i Sverige. 

Kvinnorna lämnade ett krigshärjat Tyskland för att få ett bättre liv och kom till Sverige där det under efterkrigstiden rådde arbetskraftsbrist inom flera yrkesområden.

– Trots det fanns mellan 1943-72 en undantagslag för arbetstillstånd som i praktiken hänvisade alla utomnordiska arbetssökande kvinnor till hembiträdesarbete i två år innan de kunde söka andra jobb, berättar Emma Strollo.

Kvinnornas berättelser visar att hänvisningen till arbete som hembiträde innebar en mycket utsatt situation. De var helt utlämnade till familjen de bodde hos och var beroende av arbetet för att få stanna i Sverige.

– Även om många trivdes i Sverige berättar flera av kvinnorna också om sexuella övergrepp och närmanden, konstaterar Emma Strollo.

De tyska kvinnor som kom till Sverige arbetade ofta i välbärgade hem som uppvärderade det tyska. Samtidigt fanns ett utbrett tyskhat som präglade upplevelsen av att komma till Sverige.

– Flera kvinnor berättar att de själva varit var offer för kriget, samtidigt har den tyska nationaliteten verkat skuldbeläggande, något som många känner av än idag.

Avhandlingen heter Det städade folkhemmet – Tyskfödda hembiträden i efterkrigstidens Sverige och ges ut av Makadam förlag.

Emma Strollo disputerade den 22 mars 2013 och kan nås på emma.strollo@liu.se och 0739-86 81 49.


Relaterade länkar

Ämnen


Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Vårt elektroniska nyhetsbrev LiU-nytt-e kommer varje torsdag med alla nyhetsartiklar som publicerats på webben under den gångna veckan. Prenumerera här!

Kontakter

Anders Törneholm

Anders Törneholm

Presskontakt Forskningskommunikatör Teknik och naturvetenskap 013-28 68 39
Karin Söderlund Leifler

Karin Söderlund Leifler

Presskontakt Forskningskommunikatör Medicin och naturvetenskap 013-28 13 95
Jonas Roslund

Jonas Roslund

Presskontakt Forskningskommunikatör Samhällsv., humaniora och utbildningsv. 013 28 28 00
Anna-Karin Thorstensson

Anna-Karin Thorstensson

Presskontakt Enhetschef Allmänna mediaförfrågningar 013-281302

Välkommen till Linköpings universitet (LiU)!

Universitetet bedriver världsledande, gränsöverskridande forskning i nära samverkan med näringsliv och samhälle, bland annat inom material, IT och hörsel. I samma anda erbjuder Linköpings universitet, LiU, ett stort antal innovativa utbildningar, inte minst många professionsutbildningar för till exempel läkare, lärare, civilekonomer och civilingenjörer.

Universitetet har 40 400 studenter och 4 500 medarbetare vid fyra campus som tillsammans söker svar på samtidens komplexa frågor. Studenterna är bland de mest eftertraktade på arbetsmarknaden och enligt internationella rankningar är LiU bland de främsta i världen.

Linköpings universitet (LiU)

581 83 Linköping