Svåra val kring medicinska behandlingar

Medicinsk forskning frambringar ständigt nya behandlingsmöjligheter men resurserna är knappa. För att ge bättre beslutsunderlag utvecklas nya utvärderingsmetoder, som ger svar på om en behandling bör införas i klinisk praxis och om det är värt att forska mer för att minska osäkerheten. På senare tid har ett par heta frågor debatterats inom hjärt- och kärlsjukvården: Ska man screena för pulsåderbråck i buken? Ska man operera symtomfria förträngningar i halspulsådern? I den ena vågskålen ligger färre dödsfall och bättre livskvalitet, i den andra akuta risker vid operationen och inte minst kostnader. Hälsoekonomen Martin Henriksson vid Linköpings universitet har gjort en utvärdering av de bägge beslutsproblemen med hjälp av ett analytiskt ramverk, som mot bakgrund av befintlig kunskap skattar kostnadseffektiviteten och undersöker värdet av ytterligare forskning. Resultaten ingår i hans doktorsavhandling vid Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT). När det gäller ultraljudsscreening för pulsåderbråck riktat till 65-åriga män blir svaret ett entydigt ja. Åtgärden är kostnadseffektiv och värdet av ytterligare forskning är litet. Martin Henrikssons och hans kollegers rapport bidrog också till Landstingets i Östergötland beslut att som andra landsting i Sverige införa en allmän screening. Pulsåderbråck i buken – bukaortaaneurysm – drabbar drygt 5 procent av männen över 65 år. Idag upptäcks de flesta fallen inte förrän bråcket spricker, och då är dödligheten omkring 75 procent. En form av förträngning på halspulsådern ger inga symtom men innebär ändå en potentiell risk för stroke. Idag varierar klinisk praxis mellan å ena sidan läkemedelsbehandling med fortsatt strokerisk, å andra sidan ett kirurgiskt ingrepp – endarterektomi - som utgör en akut risk i samband med operationen men minskar sannolikheten för en framtida stroke. Analysen visar att kirurgi är kostnadseffektiv för män under 73 år, däremot inte för män över 73 och inte för kvinnor. I det här fallet kan det vara värt att skaffa ytterligare information för att förbättra beslutsunderlaget. - I en beslutssituation måste vi säga bu eller bä, oavsett hur osäkra vi är. Med explicita beslutsunderlag kan vi komma ifrån det otydliga ställningstagandet, som oftast innebär att rådande praxis rullar på, säger Martin Henriksson. Avhandlingen Cost-effectiveness and value of further research of treatment strategies for cardiovascular disease läggs fram vid disputation torsdag 27 september kl 13.00 i Berzeliussalen, Campus US, Linköping. Kontakt: Martin Henriksson 0707-774065, 013-224983, martin.henriksson@ihs.liu.se