Spermadonatorer är mogna och sociala

Svenska män som donerar sperma tycks vara mer stabila, mogna och sociala än den genomsnittlige mannen. Det visar en studie vid svenska infertilitetskliniker, ledd från Linköpings universitet.

En slutsats är att den svenska urvalsmodellen fungerar bra. Forskarna bakom studien beskriver resultaten som betydelsefulla för såväl donatorerna själva som för klinikerna och de par som fått barn tack vare spermadonationen.

Studien, som omfattar 115 män som donerat sperma under åren 2005-08 vid de sju svenska infertilitetsklinikerna, publiceras nu i tidskriften International Journal of Obstetrics and Gynaecology (BJOG). Huvudförfattare är Gunilla Sydsjö, professor i reproduktionsforskning vid LiU.

De donatorer som accepterade att delta i studien fick fylla i ett frågeformulär som uppskattar personernas temperament och karaktär. Deras resultat jämfördes med en kontrollgrupp med slumpmässigt utvalda män i samma åldrar, 18-56 år.

Donatorerna beskrev sig själva som mindre oroliga, mindre blyga och mindre osäkra än kontrollerna. De uppfattade också sig själva som mer självständiga, ansvarstagande och samarbetsvilliga. Dessa resultat stämmer överens med en tidigare studie bland äggdonatorer.

Det fanns även skillnader inom gruppen av spermadonatorer beroende på deras levnadsformer. De som var singlar beskrev sig själva som mer pessimistiska och passiva än de som levde i parförhållanden.

43 procent av donatorerna var gifta och 36 procent hade egna barn. Ett resultat som är lovande för framtiden, enligt författarna. Traditionellt har spermadonatorer i första hand rekryterats bland universitetsstuderande, och i en amerikansk studie var majoriteten motiverade av den ersättning som betalades ut.

I Sverige förekommer ingen ekonomisk ersättning, vare sig för spermadonatorer eller äggdonatorer. Den främsta drivkraften verkar i stället vara altruistisk.

-Ofta känner man någon som drabbats av barnlöshet och vill hjälpa andra i samma situation. Det är aldrig någon som frågar vad man kan tjäna på att donera. Men de gör både människor och samhället en tjänst, säger Gunilla Sydsjö.

Sverige var också först med att införa rätten för barnen, när de fyllt 18 år, att få veta vem som är deras biologiske far eller mor. Hittills finns dock inget känt fall där någon utnyttjat den rätten.

-De som fötts efter spermadonation kan vara upp till 30 år vid det här laget, men alla kanske inte ens vet om den bakgrunden, säger Sydsjö.

Artikel: Who becomes a sperm donor: personality characteristics in a national sample of identifiable donors av G Sydsjö, C Lampic, S Brändström, J Gudmundsson, P-O Karlström, NG Solensten, A Thurin-Kjellberg och A Skoog Svanberg. An International Journal of Obstetrics and Gynaecology, online 18 oktober 2011.

Kontakt:
Gunilla Sydsjö, 010-1030000, gunilla.sydsjo@liu.se
Hemsida