Socialt kapital betyder mest för att få bra jobb

Anika Agebjörn anika.agebjorn@liu.se Tel: 013 - 28 13 34 Mobil: 0709-79 13 34 Fax: 013 - 28 28 25 Utbildning är nog bra. Men ett socialt kapital, dvs. att ha rätt sorts kontakter är minst lika viktigt för att få ett bra jobb. 2 000 nyanställda i en kommun fick svara på frågan ”Känner du någon i detta yrke?”. De olika yrkena poängsattes enligt en vedertagen internationell skala som mäter värdet av det sociala nätverket, eller det sociala kapitalet. Ett socialt kapital är mera värt om där ingår människor med viktiga positioner. Studien visade att de som hade ett högt socialt kapital också hade en högre lön och stabilare arbetsförhållanden än de med lågt socialt kapital. Eller i klartext: den som huvudsakligen har pizzabagare och taxichaufförer i sin bekantskapskrets har mindre chans att få ett bra jobb än den som umgås med verkställande direktörer och advokater. Alireza Behtoui har i sin avhandling Unequal opportunities gjort flera studier som visar på sambanden mellan formell utbildning, födelseort, socialt kapital och chanserna att få ett bra jobb. Avhandlingen läggs fram den 27 oktober vid Tema etnicitet, Linköpings universitet. Ett tydligt resultat är att födelseorten, särskilt för utomeuropeiska invandrare, har betydligt större påverkan på vilken typ av jobb man får än en formell utbildning, oavsett om utbildningen till större delen har gjorts i Sverige. Alireza Behtoui har också studerat vikten av formella respektive informella kanaler när folk får jobb. Nästan hälften av alla jobb i Sverige förmedlas via icke-officiella eller informella kanaler. Alireza Behtoui visar att chansen att få ett välbetalt och stabilt jobb via informella kanaler är mycket högre för infödda svenskar än för utrikes födda. Det gäller särskilt män. - För kvinnor är löneskillnaderna betydligt mindre, säger han, antingen de fått sina jobb via informella eller formella kanaler och om de är utrikes eller inrikes födda. I en tredje undersökning tittade han på hur det har gått för ungdomar åtta år efter det att de gått ut gymnasiet. Ungdomarna delades in i två grupper: De med utlandsfödda föräldrar och de med inrikes födda. I övrigt hade de en bakgrund som inte skilde sig: alla var födda i Sverige, alla hade gått igenom samma skolsystem, och var lika gamla. Resultatet blev att det har gått betydligt sämre för de ungdomar som har utlandsfödda föräldrar, och i synnerhet om de är icke-europeiska. Sammantaget visar hans studier det som den franske filosofen Bourdieu fastslog: Att samhällets hierarkier reproduceras, en slutsats som kan verka ganska deprimerande. - Nej, inte alls, säger Alireza Behtoui. Den här sortens studier är i sig stärkande för dem som ingår i svagare grupperna, för de visar att det inte är dem som individer det är fel på, utan att det handlar om strukturella orsaker. Telefon till Alireza Behtoui 0730-238911, 011-218921 eller 08-6242513. E-post: alireza.behtoui@arbetslivsinstitutet.se