Skäl för att lära sig matte

Varför ska elever lära sig matematik i grundskolan? Lärarstudentens svar på den frågan förändras radikalt efter några års praktisk verksamhet. Idealen kolliderar med verkligheten. Matematik är ett centralt ämne i grundskolan. För att komma vidare på gymnasiet måste eleven ha godkänt i matematik. I läroplanen från 1994 finns en rad argument för matematik, exempelvis: matematik behövs för att klara vardagen och ta tillvara sina intressen, för framtida utbildningar och yrken, och det tillhör allmänbildningen. Men för många elever är matematik ett både svårt och onödigt ämne. De förstår inte varför de måste lära sig det. Maria Bjerneby Häll, som själv utbildar blivande lärare i matematik vid Linköpings universitet, har följt en grupp lärarstudenter under hela deras utbildning och deras första tre år som praktiserande lärare. Hon har analyserat hur deras argument förändras för att man ska plugga matte i grundskolan. Medan de som studenter sätter argumenten ”klara vardagslivet” och ”behövs för framtida utbildningar och yrken” främst, så sätter samma personer, efter tre års arbete som främsta argument att ”det kommer på nationella provet”. Ett ganska nedslående resultat, konstaterar Maria Bjerneby Häll. - Perspektiven har krympt. Matematik har blivit ett instrument för att eleverna ska få bra betyg så de kommer in på gymnasiet. Men matematiklärarna agerar rationellt utifrån den verklighet de befinner sig i. I sin avhandling beskriver hon hur de nyutbildade lärarna möts av en verklighet som är mycket svårare än de kunde föreställa sig. Under utbildningen har de lärt sig hur matematik kan göras roligt och begripligt med vardagsanknutna övningar, som också skulle få eleverna att förstå nyttan av matematik. Men i verkligheten finns varken tid, ork eller andra resurser för att utveckla sådana övningar. Lärarna dras in i ett ekorrhjul där de förväntas ge individuell handledning samtidigt till ett 30-tal elever på olika kunskapsnivåer i matematik. I praktiken blir det läromedlet som styr undervisningen, inte kursplanen. Efter ett par år i yrket har de nya lärarna tappat bort sina ideal och kämpar för att eleverna ska hinna igenom läroboken och klara sig på provet. Lärarna hamnar i kläm mellan läroplanens visioner och verklighetens resursbrist, konstaterar Maria Bjerneby Häll, som disputerade den 20 juni i pedagogik. Maria Bjerneby Häll nås på 0739 802599, 013 214172, 013 282898, e-post mahal@mai.liu.se