Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Så skyddar vindruvan mot hjärtsjukdom

Färgen och den lite sträva känslan i rödvin kommer från en naturlig substans som kan motverka hjärt- och kärlsjukdom. Men även vitt vin och alkoholfri druvjuice kan ha positiva effekter, visar en laboratoriestudie vid Linköpings universitet.

Att ett måttligt vindrickande kan skydda mot hjärtåkommor är väl belagt, men mekanismen bakom är hittills okänd. Farmakologiforskaren Ingrid Persson ville pröva hypotesen att någon kemikalie i vinet påverkar enzymet ACE, som spelar en viktig roll bakom högt blodtryck. Att sätta in medicin som hämmar detta enzym är ofta den första åtgärden vid hjärtsjukdom.

I studien som publiceras i tidskriften International Journal of Nutrition, Pharmacology, Neurological Diseases användes odlade celler från mänskliga navelsträngar för att undersöka hur ACE-aktiviteten påverkades av olika drycker. Cellerna fick bada i rött, vitt och rosévin, druvjuice och resveratrol, ett kosttillskott som utvinns från druvor och marknadsförs mot hjärtproblem. Som kontroll användes 13-procentig etanol. Efter tio minuter i 37-gradig temperatur analyserades utfallet.

Alla vinsorter som testades, oavsett färg, liksom den alkoholfria röda druvjuicen orsakade en signifikant sänkning av enzymaktiviteten. Den vita druvjuicen, kosttillskottet resveratrol och etanolen gav däremot ingen effekt.

Ingrid Persson drar slutsatsen att det är innehållet av flavonoider – den gemensamma beteckningen på en grupp kemikalier som finns i bland annat vindruvor – som orsakar hämningen av enzymet, inte alkoholen.

Innehållet av flavonoider i druvor skiljer sig beroende på färg och sort, jordmån, klimat och geografiskt ursprung. Vid framställning av vin och druvjuice har också produktionsmetoden betydelse.

Användningen av navelsträngsceller har skett med tillstånd av de berörda mödrarna. Ingrid Persson är numera universitetslektor i biomedicinsk vetenskap vid Karlstads universitet.

Artikel: Red wine, white wine, rosé wine, and grape juice inhibit angiotensin-converting enzyme in human endothelial cells av Ingrid Persson. Int J Nutr Pharmacol Neurol Dis online 25 feb 2013. DOI: 10.4103/2231-0738.106975

Kontakt: Ingrid Persson, 054-7002062, Ingrid.persson@kau.se

Ämnen


Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Vårt elektroniska nyhetsbrev LiU-nytt-e kommer varje torsdag med alla nyhetsartiklar som publicerats på webben under den gångna veckan. Prenumerera här!

Kontakter

Anders Törneholm

Anders Törneholm

Presskontakt Forskningskommunikatör Teknik och naturvetenskap 013-28 68 39
Karin Söderlund Leifler

Karin Söderlund Leifler

Presskontakt Forskningskommunikatör Medicin och naturvetenskap 013-28 13 95
Jonas Roslund

Jonas Roslund

Presskontakt Forskningskommunikatör Samhällsv., humaniora och utbildningsv. 013 28 28 00
Anna-Karin Thorstensson

Anna-Karin Thorstensson

Presskontakt Enhetschef Allmänna mediaförfrågningar 013-281302

Välkommen till Linköpings universitet (LiU)!

Universitetet bedriver världsledande, gränsöverskridande forskning i nära samverkan med näringsliv och samhälle, bland annat inom material, IT och hörsel. I samma anda erbjuder Linköpings universitet, LiU, ett stort antal innovativa utbildningar, inte minst många professionsutbildningar för till exempel läkare, lärare, civilekonomer och civilingenjörer.

Universitetet har 40 400 studenter och 4 500 medarbetare vid fyra campus som tillsammans söker svar på samtidens komplexa frågor. Studenterna är bland de mest eftertraktade på arbetsmarknaden och enligt internationella rankningar är LiU bland de främsta i världen.

Linköpings universitet (LiU)

581 83 Linköping