Så skapas en offentlig marknad

Norrköpings kommun har idag en fungerande marknad för grundskolan. Ett 50-tal kommunala skolor och ett tiotal privata konkurrerar om eleverna på samma villkor. Men vägen dit var inte rak och enkel, visar en aktuell avhandling i företagsekonomi vid Linköpings universitet.

Marknadsorienterade organisatoriska förändringar blir allt vanligare inom den offentliga sektorn. Men ännu finns få studier om vad en offentlig marknad egentligen är och hur den skapas. Olga Yttermyr, nybliven doktor vid Helix forskarskola, har följt processen i Norrköpings kommun med att skapa en marknad för grundskolorna, under åren 2005-2012.

För att skapa nya marknadsincitament erbjöds de kommunala skolorna att bli ”kommunala friskolor”, vilket skulle innebära en egen budget, att få behålla egna eventuella överskott samt större möjligheter till en egen långsiktig planering.

Men bara en skola blev kommunal friskola. De allra flesta rektorer tyckte att de inte hade mycket att vinna på förslaget. Kommunledningen gav dock inte upp. Både kommunala och fristående skolor skulle konkurrera med varandra på samma villkor.

- Framväxten av en gemensam och tydlig vision hos såväl politiker som tjänstemän och rektorer, och en uthållig ledning har varit avgörande i den här processen, säger Olga Yttermyr. En bred politisk enighet har varit en förutsättning för att lyckas med förändringen.

Till sist skapades ändå en marknad, där alla kommunala skolor har kommit att omfattas av den kommunala friskolemodellen. De har fått en självständig ekonomi och större befogenheter att utforma sin egen verksamhet. Norrköping är också unikt i att kommunen har god insyn i de fristående skolornas ekonomi och verksamhet, något som annars ligger på nationell nivå. Det underlättar förstås ett förtroendefullt samarbete.

Idag konkurrerar kommunala och fristående skolor om eleverna på samma villkor. Olga Yttermyrs slutsats är att det går att skapa en offentlig marknad, men att marknadsskapandet sker genom social interaktion som kan kräva både tid och energi. Att skapa en offentlig marknad, säger hon, handlar om att skapa förutsättningar för konkurrens under kontroll. Hon visar hur två logiker samspelar med varandra i processen: voluntarismens och determinismens. Parallellt med en stark vilja att skapa en marknad finns också en stark tilltro till marknadens självreglerande förmåga.

Olga Yttermyr disputerade den 15 mars. Avhandlingen heter ”Varför blev det (bara) en? En studie av offentlig marknad i förändring”. Olga Yttermyr nås på 013-284479, e-post: olga.yttermyr@liu.se