Psykosociala stressfaktorer kan avläsas kemiskt

Åke Hjelm ake.hjelm@liu.se Tel: 013-281395 Mobil: 013-281395 Fax: 013-282825 Psykosociala faktorer spelar stor roll för hälsan och kan också avläsas i kroppens kemiska signalering. En studie vid Linköpings universitet visar en stark koppling mellan dessa faktorer och två biologiska markörer för stress. Den ger också besked om att riskbilden kan se olika ut för män och kvinnor. Resultaten som nu sammanställts i en doktorsavhandling av folkhälsovetaren Elaine Sjögren baseras på enkäter kombinerat med analyser av kortisol (ett stresshormon) och interleukin-6 (IL-6, en signalsubstans i immunsystemet). Studien utgår från 4086 slumpmässigt utvalda män och kvinnor i åldern 30-64 år som deltog i Landstinget i Östergötlands befolkningsenkät 1999. 505 av dessa ingick i en påföljande studie där de svarade på ytterligare frågor om arbetsmiljö och sociala relationer, och individuella faktorer som självförtroende och ”coping”. De gav också en bild av sin egen psykiska och fysiska hälsa. Kortisol analyserades på 257 personer och 59 togs ut för analys av IL-6. - Studien verifierar hypotesen att de psykosociala faktorerna har betydelse för nivåerna av de biologiska markörer som är centrala i stressjukdomar, säger Elaine Sjögren. Försökspersonerna fick ta salivprov i hemmet tre gånger per dygn – när de vaknade, 30 minuter efter uppvaknandet och när de gick och lade sig på kvällen. Analyserna visade att halterna av både kortisol och IL-6 var starkt kopplade till försökspersonernas psykosociala situation och självupplevda hälsa. Hos personer med höga riskfaktorer (cynism, depression och uttröttning) var dygnsvariationen av kortisol liten, medan en kurva med stora utslag var typisk för personer med ett starkt socialt stöd, god hälsa och välbefinnande. Kroppen möter en stressituation med att höja beredskapen. Bara att vakna på morgonen utlöser en sådan reaktion. Blodtrycket stiger, pulsen ökar och adrenalin pumpas ut. Det avspeglas också i utsöndringen av kortisol och är en viktig skydds- och överlevnadsfunktion. Men hos vissa individer, som under lång tid utsätts för stress förmår kroppen inte att svara på rätt sätt. Denna studie tyder på att detta har samband med olika psykosociala skyddsfaktorer. IL-6-nivåerna, där höga värden ökar risken för sjukdom, pekar åt samma håll. Personer i riskzonen hade högre halter än de med positiva psykosociala resurser. Speciellt intressant var en stark koppling till känslan av cynism, som är en välkänd riskfaktor för hjärtinfarkt. - Män upplever en högre grad av cynism, medan kvinnor rapporterar mer depression och lägre copingförmåga. Kanske ska åtgärder i den förebyggande hälsovården ha olika fokus för män och kvinnor, säger Elaine Sjögren. Avhandlingen heter Psychosocial factors in adult life – in relation to gender, biological markers of stress and self-rated health. Den lades fram vid disputation fredag 11 november. Elaine Sjögren nås via e-post elaine.sjogren@ihs.liu.se. Margareta Kristenson, handledare, 013-225075, markr@ihs.liu.se. Referenslänk: http://www.bibl.liu.se/liupubl/disp/disp2005/med916s.pdf