Prostatacancer: Ökande kostnader men osäker hälsovinst

Under en tioårsperiod har samhällets kostnader för test och behandling av prostatacancer trefaldigats. Ändå har endast små eller osäkra hälsovinster kunnat påvisas, visar en doktorsavhandling vid Linköpings universitet. 1986 dök en ny metod för tidig diagnos av prostatacancer upp i Sverige, PSA-testet. Det mäter halten av ett antigen som förekommer i blodet i samband med bland annat prostatacancer. 1991 utfördes 50 000 sådana test, 2002 var antalet uppe i nära en halv miljon. Som följd har antalet behandlingar – främst prostatektomi (prostatakörteln opereras bort helt eller delvis) och strålningsterapi – ökat i snabb takt. – De ekonomiska konsekvenserna av detta har varit stora. Däremot har ännu endast mindre eller osäkra hälsovinster kunnat påvisas, säger Karin Sennfält, hälsoekonom och doktorand vid Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT). Hon har studerat sex olika teknologier för diagnos och behandling av prostatacancer, som är den vanligaste cancerformen som drabbar män. Varje år tillkommer 9 000 nya fall i Sverige, och totalt lever omkring 45 000 svenska män med sjukdomen. Den enda teknologi som minskat är kirurgisk kastration (359 operationer 2002). I stället har den kemiska kastrationen med GnRH-analoger ökat åttafaldigt från 1991 till 2002. Avsikten med kastrationen är att minska utsöndringen av det manliga könshormonet testosteron, som bidrar till cancerutvecklingen. En annan möjlighet är behandling med antiandrogener, som blockerar cellernas receptorer (mottagarmolekyler) för testosteron. Även denna behandlingsform är på uppåtgående. Det faktum att hälsovinsterna är osäkra pekar på att det finns andra faktorer, vid sidan av kostnadseffektivitet, som påverkar den snabba spridningen av teknologierna. En sådan faktor är bekvämlighet. På den punkten är PSA-testet – som görs med ett enkelt blodprov – en vinnare jämfört med undersökning via ändtarmen som var den metod som tidigare användes. PSA-testet är också enklare att utvärdera. En annan spridningsfaktor som förs fram i avhandlingen är ekonomiska intressen. Såväl PSA-testet som de läkemedel som används vid kemisk kastration är utvecklade av företag som har ett ekonomiskt intresse av en spridning. En slutsats i avhandlingen är att samhället behöver gå in och styra spridningen av behandlingsmetoder på samma sätt som är fallet med läkemedel. – Det är rimligt att förfarandet är likartat för alla vårdteknologier, säger Karin Sennfält och framhåller Östgötalandstingets öppna prioriteringar och nybildade metodråd som ett par steg i rätt riktning. Avhandlingen heter Economic studies of health technology changes in prostate cancer care. Disputationen äger rum fredag 29 april 2005 kl 9.00 i Berzeliussalen, Universitetssjukhuset, Linköping. Opponent är professor Ivar Kristiansen, Universitetet i Oslo. Karin Sennfält nås på 0709-154120, karin.sennfalt@ihs.liu.se eller karin.sennfalt@comhem.se. Referenslänk: http://www.bibl.liu.se/liupubl/disp/disp2005/med889s.pdf