Ökad cancerrisk i täta bröst kan ha en biologisk förklaring

Risken för bröstcancer är mycket högre i så kallade täta bröst, som avbildas som vita på mammografi, än så kallade icke-täta bröst som avbildas som grå på mammografi. Nu visar forskare vid Linköpings universitet att det finns stora biologiska skillnader mellan täta bröst och icke-täta bröst. Upptäckten, som publicerats i tidskriften British Journal of Cancer, pekar på att täta bröst har egenskaper som kan främja cancertillväxt.

Alla bröst är inte likadana, varken på utsidan eller insidan. En del bröst är vad man kallar för täta bröst, som har fem gånger högre risk för att utveckla cancer jämfört med icke-täta bröst. Förutom mammografiundersökning, som svenska kvinnor över 40 år erbjuds regelbundet, går det att leta efter tumörer även med andra metoder, som magnetkamera (MR) eller ultraljudsundersökning. De kan vara ett komplement till mammografiundersökning, men har inte utvärderats som screeningmetoder. I dag hanteras täta bröst och icke-täta bröst på samma sätt inom svensk sjukvård.

­– Problemet är att vi inte vet i dag vad vi ska göra med de kvinnor som har täta bröst. Innan man kan införa en särskild screening av dem så måste man göra stora studier för att förstå vilka som har högst risk och hur de kan följas inom vården, för att undvika att utsätta många kvinnor för undersökningar i onödan, säger Charlotta Dabrosin, professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet och överläkare vid onkologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Tätheten i bröst beror framför allt på bindväv, eller rättare sagt allt som inte är fettväv, då andelen körtelvävnad är ungefär densamma i täta och icke-täta bröst. Vid mammografiundersökning avbildas både körtelvävnad och bindväv som vitt på bilden. Även en cancer är vit på mammografibilden. Det kan med andra ord vara svårare att upptäcka en cancerknöl i täta bröst med mammografiundersökning. Men svårigheten att upptäcka en tumör kan inte helt förklara den högre cancerrisken för kvinnor med täta bröst. Vilka andra faktorer som ligger bakom riskökningen vet man än så länge inte.

Charlotta Dabrosin har lett en studie vars resultat nyligen presenterades i tidskriften British Journal of Cancer. Forskarna ville undersöka om det är någon skillnad i biologiska egenskaper mellan täta bröst och icke-täta bröst. Forskarna bakom studien ville därför utveckla en MR-metod för att på ett mer specifikt sätt än i dag mäta bröstens täthet och andra faktorer som kan skilja brösttyperna åt.

Fyrtiofyra kvinnor som hade antingen täta bröst eller icke-täta bröst undersöktes med MR med kontrast. Forskarna använde också en metod som kallas mikrodialys. Genom en tunn kateter som förs in i bröstvävnaden fångar forskarna upp innehållet i den vätska som bröstens celler omges av, den så kallade mikromiljön. I vätskan som fångas upp genom katetern kan forskarna mäta mängderna av de olika proteinerna som finns där. Charlotta Dabrosin har i tidigare studier visat att mikromiljön i täta bröst är väldigt lik mikromiljön i en bröstcancertumör.

I den aktuella studien fann forskarna oväntat stora skillnader mellan friska täta och icke-täta bröst. Av de 270 proteinerna som forskarna mätte var nivåerna förhöjda i täta bröst för 124 proteiner som är kopplade till cancerutveckling, som inflammation, nybildning av blodkärl och celltillväxt.

– Det är de facto enormt stor biologisk skillnad mellan täta och icke-täta bröst. Det som jag tycker är det häftiga med den här studien är att vi verkligen kan koppla ihop nivåerna av proteiner, som inflammatoriska proteiner och tillväxtfaktorer, med skillnader i bröstens fysiologi som vi upptäckt vid MR-undersökningen. Vi fann bland annat att kontrastvätskan breder ut sig på olika sätt i de olika brösttyperna, vilket är ett tecken på att blodkärlen är påverkade, säger Charlotta Dabrosin.

Eftersom det rör sig om korrelationer går det inte att med säkerhet avgöra vad som är hönan och ägget, men korrelationen mellan mängden protein och fysiologiska skillnader är så stark att forskarna menar att det verkar vara ett orsakssamband.

Runt var tredje kvinna i åldern 40–50 år har förstadium till cancer i bröstet. Ofta stannar tillväxten i det stadiet och färre än en kvinna av 100 i den åldersgruppen får cancer. Forskarnas teori är att täta bröst har en tillåtande mikromiljö som kan främja att avvikande celler utvecklas till cancer, och att detta kan bidra till att förklara varför cancerrisken är högre i täta bröst.

– I studien har vi hittat massor av saker som väcker frågor om huruvida det är möjligt att sänka nivåerna av de här proteinerna och minska risken att cancer utvecklas. Här hittar vi möjligheter som man inte haft tidigare, säger Charlotta Dabrosin.

Forskarna arbetar nu vidare med en klinisk studie på kvinnor med täta bröst för att undersöka om anti-inflammatorisk behandling kan förändra mikromiljön i bröstet.

Studien har finansierats med stöd av Cancerfonden, Vetenskapsrådet, projektbidrag från LiU-Cancer vid Linköpings universitet och ALF-medel från Linköpings universitetssjukhus.

Artikeln: Breast density is strongly associated with multiparametric magnetic resonance imaging biomarkers and pro-tumorigenic proteins in situ, Peter Lundberg, Mikael Forsgren, Jens Tellman, Johan Kihlberg, Anna Rzepecka och Charlotta Dabrosin, (2022), British Journal of Cancer, publicerad online den 22 september 2022, doi: 10.1038/s41416-022-01976-3

För mer information, kontakta gärna:

Charlotta Dabrosin, professor, charlotta.dabrosin@liu.se, 013-28 67 11

Högupplöst pressbild på forskaren kan laddas ner från LiU:s mediabank.