Nya verktyg för plastikkirurgin

Åke Hjelm ake.hjelm@liu.se Tel: 013-281395 Mobil: 013-281395 Fax: 013-282825 Att reparera större skador i läderhuden är ett svårlöst problem inom plastikkirurgin. Men nu har forskare i Linköping funnit en mycket lovande metod. Genom att spruta in små gelatinbollar har de lyckats få olika typer av celler att spontant växa till i de områden där vävnad behöver nybildas. I stället för att flytta hud från andra ställen på kroppen, eller operera in proteser av icke-biologiska material, blir det allt vanligare att plastikkirurger odlar patientens egna celler för att laga skador. Vid exempelvis brännskador odlas ytterhud från epitelceller som sedan får växa fast på sårytan. Men om man ska längre in krävs andra metoder. Forskargruppen vid Linköpings universitet har studerat olika sätt att odla den aktuella celltypen i ett matrix, en ”byggnadsställning”, och därefter föra in den i kroppen. De bästa resultaten har uppnåtts med porösa sfärer i mikroformat (några hundradels millimeter i diameter) bestående av gelatin – ett ämne som förekommer naturligt i människokroppen. (Bilder finns att hämta nedan.) - Sfärerna har många fördelar. Enorma mängder celler kan odlas i gelatinet, och materialet kan även injiceras i patienten, säger Fredrik Huss, blivande plastikkirurg som beskriver metoden i sin doktorsavhandling. Alla typer av celler som prövats har växt mycket bra i gelatinbollarna: hudceller, bindvävsceller, broskceller, förstadier till fettceller och bröstkörtelceller. Även försöken med transplantation på möss har gett positiva resultat. Injicering under huden av bollar med bindvävsceller och fettceller gav en god återbildning av vävnaden. Men det behöver inte ens vara nödvändigt att odla celler i förväg. På en grupp friska försökspersoner injicerades tomma bollar på insidan av överarmen. Som jämförelse injicerades koksaltlösning och Restylane®, ett ofta använt antirynkmedel. Resultatet blev en mycket god regeneration av vävnad inne i bollarna, som därefter bröts ned och försvann, och det fanns inga tecken till avstötning. Injektionen med Restylane® gav däremot ingen nybildning av vävnad. - Våra resultat öppnar enorma möjligheter för mjukdelsreparation. Det är en enklare och mer tillförlitlig metod än den fettransplantation vi använder oss av idag, säger Fredrik Huss. Avhandlingen heter In vitro and in vivo studies of tissue engineering in reconstructive plastic surgery. Disputationen äger rum fredag 2 september kl 9.00 i Berzeliussalen, Linköpings Universitet Campus US. Opponent är Elof Eriksson, världsberömd forskare i plastikkirurgi vid Harvard Medical School, USA. Fredrik Huss och Elof Eriksson deltar också i en internationell forskarkonferens om tissue engineering (vävnadsteknik), TERM 2005, som arrangeras av Linköpings universitet tisdag 30 augusti. Plats: Berzeliussalen, Universitetssjukhuset. Konferensen inleds av professor Gilson Khang, Sydkorea, som talar om att reparera ryggmärg med vävnadsteknik. Programmet finns på http://www.liu.se/forskning/filer/program-term2.pdf Doktorand Fredrik Huss 070-7941574, fredrik.huss@lio.se Professor Gunnar Kratz 013-225778, gunnar.kratz@ibk.liu.se Referenslänk: http://www.bibl.liu.se/liupubl/disp/disp2005/med905s.pdf