Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Ny allergistudie kan förklara ”hygienhypotesen”

En alltför hygienisk omgivning hämmar bildningen av det ämne som skyddar slemhinnornas antikroppar. Bristen på detta ämne kan vara förklaringen till att små barn drabbas mer av allergi i Sverige än i Estland, visar en studie vid Linköpings universitet. Tidigare har den svensk-estniska forskargruppen under ledning av bland andra Malin Fagerås Böttcher, docent i immunologi vid LiU, publicerat resultat som visade att dammet i estniska hushåll innehöll mer bakterier än svenska - samtidigt som de estniska barnen var praktiskt taget fria från allergiska symtom. Nu kommer nya resultat som ger en förklaring till sambandet mellan överdriven renlighet och uppkomst av allergi, den så kallade hygienhypotesen. - När vi undersökte salivprover från 108 estniska och 111 svenska barn visade det sig att de estniska hade en molekyl som skyddar antikropparna i slemhinnan, en så kallad sekretorisk komponent. Den saknades till stor del hos de svenska barnen, säger Sara Tomičić, som presenterar resultaten i sin doktorsavhandling 15 maj. Det är första gången detta samband klarläggs i en studie på människor. Slemhinnorna är den viktigaste vägen in i kroppen för främmande och sjukdomsalstrande partiklar. När en sådan partikel, ett antigen, tar sig in möts det av en antikropp som hindrar det från att orsaka skada. Men om antikroppen saknar sitt skydd bryts den ned av matsmältningsenzym, antigenet får fritt spelrum och allergiska symtom kan uppstå. För att den sekretoriska komponenten ska kunna utvecklas behöver immunsystemet utsättas för infektioner i småbarnsåren. De estniska barnen i studien hade också fler infektioner än de svenska. Forskarna drar nu slutsatsen att den traditionella livsstilen i länder som Estland - med mindre noggrann städning, trängre boende och mer kontakt med husdjur – gynnar utvecklingen av ett fullödigt immunsvar hos barn upp till två år. Men i takt med att den ”västliga” livsstilen slår igenom ökar nu andelen allergiska barn även i Estland. - Ett praktiskt råd till föräldrar är att man kanske inte ska vara så rädd för att låta sina små barn utsättas för lite smuts, husdjur och olika födoämnen. Man kan också förebygga allergi genom att ge lactobaciller till gravida och spädbarn, säger Malin Fagerås Böttcher. Avhandlingen läggs fram vid disputation torsdag 15 maj kl 9.00 i Berzeliussalen, Linköpings universitet Campus US. Opponent är docent Esbjörn Telemo, Göteborgs universitet. Kontakt: Sara Tomičić 013-222900, 0709-731747, sarto@imk.liu.se Malin Fagerås Böttcher 013-229538, 0709-549759, malfa@imk.liu.se

Ämnen

Regioner

Kontakter

Anders Törneholm

Anders Törneholm

Presskontakt Forskningskommunikatör Teknik och naturvetenskap 013-28 68 39
Karin Söderlund Leifler

Karin Söderlund Leifler

Presskontakt Forskningskommunikatör Medicin och naturvetenskap 013-28 13 95
Jonas Roslund

Jonas Roslund

Presskontakt Forskningskommunikatör Samhällsv., humaniora och utbildningsv. 013 28 28 00
Anna-Karin Thorstensson

Anna-Karin Thorstensson

Presskontakt Enhetschef Universitetsledningen och allmänna mediaförfrågningar 013-281302

Välkommen till Linköpings universitet (LiU)!

Universitetet bedriver världsledande, gränsöverskridande forskning i nära samverkan med näringsliv och samhälle, bland annat inom material, IT och hörsel. I samma anda erbjuder Linköpings universitet, LiU, ett stort antal innovativa utbildningar, inte minst många professionsutbildningar för till exempel läkare, lärare, civilekonomer och civilingenjörer.

Universitetet har 40 400 studenter och 4 500 medarbetare vid fyra campus som tillsammans söker svar på samtidens komplexa frågor. Studenterna är bland de mest eftertraktade på arbetsmarknaden och enligt internationella rankningar är LiU bland de främsta i världen.

Linköpings universitet (LiU)

581 83 Linköping