Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Kretsloppssamhället har ett pris

Uthålliga och kretsloppsanpassade vatten- och avloppssystem går att bygga men kan innebära att vi måste acceptera något högre risker när det gäller infektioner. Den slutsatsen går att dra ur de studier som Therese Westrell, doktorand vid Tema vatten, har gjort. Hon har undersökt hur risker kan hanteras i urbana vattensystem, utifrån grundfrågan hur man kan bygga uthålliga system. Hennes studier ingår i ett större forskningsprogram, ”Sustainable urban water systems”, som finansierats av miljöforskningsstiftelsen Mistra. I en studie undersökte hon möjligheten att decentralisera vattenrening ut till bostadsområden, och på det sättet minska behovet av helt renat vatten. Vatten med en lägre reningsgrad skulle då kunna användas som tvätt- och toalettvatten. Studien visar att detta är fullt möjligt, men att risken för felkopplingar ökar och systemet kräver därför mer tillsyn. Therese Westrell har också undersökt infektionsrisken om fekalier (avföring) återanvänds på odlingar som gödning, vilket kan vara en del i det som vi kallar för kretsloppssamhälle. Där kan hon visa att såväl skötsel som tidsaspekten är viktiga. Lagringstiden bör överstiga ett år för att infektionsrisken vara acceptabel. - Uthålliga system går att skapa, konstaterar hon, men kan innebära nya smittspridningsvägar som måste kontrolleras. Hon har också tittat på hur förekomsten av virus för vinterkräksjuka kan analyseras i vatten och hur man skulle kunna skapa varningssystem så att man kan agera vid förhöjda nivåer och förebygga vattenburna utbrott av sjukdomen. I Sverige har vi generellt bra vattensystem och få större utbrott av vattenburna infektionssjukdomar. Det beror dock delvis på en underrapportering, tror Therese Westrell. Enstaka sjukdomsfall rapporteras inte och sätts inte i samband med förorenat vatten. Det krävs större utbrott för att det sambandet ska bli tydligt. Therese Westrell disputerar fredagen den 10 december. Avhandlingen heter Microbial risk assessment and its implications for risk management in urban water systems. Telefon till Therese Westrell 0701-72 97 97och e-post: thewe@tema.liu.se Anika Agebjörn anika@info.liu.se Tel: 013 - 28 13 34 Fax: 013 - 28 28 25

Ämnen

Kontakter

Anders Törneholm

Anders Törneholm

Presskontakt Forskningskommunikatör Teknik och naturvetenskap 013-28 68 39
Karin Söderlund Leifler

Karin Söderlund Leifler

Presskontakt Forskningskommunikatör Medicin och naturvetenskap 013-28 13 95
Jonas Roslund

Jonas Roslund

Presskontakt Forskningskommunikatör Samhällsv., humaniora och utbildningsv. 013 28 28 00
Anna-Karin Thorstensson

Anna-Karin Thorstensson

Presskontakt Enhetschef Universitetsledningen och allmänna mediaförfrågningar 013-281302

Välkommen till Linköpings universitet (LiU)!

Universitetet bedriver världsledande, gränsöverskridande forskning i nära samverkan med näringsliv och samhälle, bland annat inom material, IT och hörsel. I samma anda erbjuder Linköpings universitet, LiU, ett stort antal innovativa utbildningar, inte minst många professionsutbildningar för till exempel läkare, lärare, civilekonomer och civilingenjörer.

Universitetet har 40 400 studenter och 4 500 medarbetare vid fyra campus som tillsammans söker svar på samtidens komplexa frågor. Studenterna är bland de mest eftertraktade på arbetsmarknaden och enligt internationella rankningar är LiU bland de främsta i världen.

Linköpings universitet (LiU)

581 83 Linköping