Konsten att observera sig själv

Personer med hög grad av självobservation och mindfulness – medveten närvaro – borde reagera bättre på samtalsterapi, enligt hypoteser inom psykologin. Men sambanden är mer komplexa än så, visas i en aktuell avhandling vid Linköpings universitet.

I fyra delstudier har psykologen Fredrik Falkenström studerat olika typer av personligheter och hur framgång i samtalsterapier kan bero på personliga egenskaper. Nu disputerar han i psykologi.

- En teori är att samtalsterapi inte fungerar så bra för människor som har svårt att ta andras perspektiv på sig själva, det vi kallar för självobservation, säger han.

I en studie kunde han visa att personer med förmåga till självanalys fortsätter att förbättras även en längre tid efter det att de gått igenom en samtalsbehandling. Men när han gick vidare och undersökte hur egenskaperna mentalisering, mindfulness och affektmedvetenhet förhåller sig till varandra, kunde han inte hitta några starka samband.

Det populära begreppet mindfulness översätts ofta med medveten närvaro, att vara närvarande här och nu i sina tankar och känslor. Affektmedvetenhet innebär att kunna uppmärksamma och benämna sina egna känslor i olika situationer, och mentalisering handlar om att kunna reflektera över sina tankar och känslor i relation till andra människor. Begreppen överlappar delvis varandra.

Studierna visade, tvärtemot förväntningarna, inga tydliga samband mellan dessa tre egenskaper.

- En spekulation är att man har svårt att nå höga nivåer av mentalisering om man helt enkelt haft det för bra i livet, säger Fredrik Falkenström. Enligt populära teorier kan svåra erfarenheter i livet leda till att mentaliseringsförmågan blir bristfällig. Samtidigt verkar det som att de som är bäst på mentalisering ofta är personer som har haft det svårt och har lyckats bearbeta dessa erfarenheter – men det är å andra sidan inte nödvändigtvis de som mår bäst.

Det vill säga, en hög grad av mentalisering innebär inte i sig att man mår bättre än andra, tvärtom: Man kan må mycket bra och samtidigt ha en genomsnittlig grad av mentalisering eller förmåga till självobservation. Svåra erfarenheter kan leda antingen till väldigt låg eller väldigt hög mentaliseringsförmåga.

Fredrik Falkenström disputerar den 9 november. Avhandlingen heter ”The Capacity for Self-Observation in Psychotherapy”. Fredrik Falkenström nås på 0736 814567, e-post: fredrik.falkenstrom@liu.se