Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Konflikter om tekniska anläggningar

Anika Agebjörn anika.agebjorn@liu.se Tel: 013 - 28 13 34 Mobil: 0709-79 13 34 Fax: 013 - 28 28 25 På 1980-talet planerades en stor anläggning för avfallsförbränning i Skövde. Planerna ledde till en miljökonflikt där frågan om utsläpp av farliga dioxiner kom i fokus. Det blev aldrig någon anläggning den gången. På 2000-talet aktualiserades frågan igen, och den här gången blev anläggningen av. Den kritiska miljöopinion som försökte stoppa den var för svag. Dioxinerna betraktades inte längre som ett problem och andra invändningar mot anläggningen fick aldrig någon tyngd i debatten. Robert Hrelja disputerar inom forskarskolan Energisystem, vid tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet. Han har analyserat de två skilda politiska processerna i Skövde, på 1980- respektive 2000-talen, som fick två så motsatta resultat. I sin avhandling visar han hur förespråkare för anläggningen i den senare omgången lyckades föra bort frågan om dioxiner, och även andra miljöhot, från dagordningen. Hela diskussionen kom att handla om procedurer, närmare bestämt om ifall kommunen följde föreskrifterna i miljöbalken. Motståndarnas större oro och tankar om behovet av ett kretsloppssamhälle rymdes inte i den aktuella politiska dagordningen. Miljöbalkens föreskrifter gjorde att diskussioner om anläggningens själva existens framstod som egendomliga och irrelevanta. Robert Hrelja visar hur politiska motståndare kan utmanövreras genom att en fråga görs till en icke-fråga. Han belyser också alliansen mellan vetenskap och politik. Utsläpp av dioxiner anses idag kunna hanteras på ett säkert sätt, men fullständig visshet om detta finns inte och kan kanske aldrig nås. Politiska beslut måste alltid tas med ett mått av osäkerhet. ”Det föreligger överlag stor samstämmighet inom politik och naturvetenskaplig forskning om att det går att förena vetenskap och politik utan att politiken påverkar vetenskapens bedömningar. Avhandlingen har dock visat att vetenskapen är politiserad och påverkad av intressen och förhandlingar”, skriver Robert Hrelja. I en annan aktuell avhandling vid LiU studeras miljöproblem som orsakas vid förbränning av impregnerat träavfall. Avhandlingen, med titeln Concentrate or dilute contaminants, läggs fram den 20 oktober vid Avdelningen för industriell miljöteknik, av Joakim Krook. Se även http://www.liu.se/liu-nytt/pressmed/pressmed?newsitem=5941 Avhandlingen heter I hettan från ångpannan. Robert Hrelja disputerar den 13 oktober. Han nås på telefon 016-5442311 eller 0706-107744. E-post: robert.hrelja@energimyndigheten.se

Ämnen

Regioner

Kontakter

Anders Törneholm

Anders Törneholm

Presskontakt Forskningskommunikatör Teknik och naturvetenskap 013-28 68 39
Karin Söderlund Leifler

Karin Söderlund Leifler

Presskontakt Forskningskommunikatör Medicin och naturvetenskap 013-28 13 95
Jonas Roslund

Jonas Roslund

Presskontakt Forskningskommunikatör Samhällsv., humaniora och utbildningsv. 013 28 28 00
Anna-Karin Thorstensson

Anna-Karin Thorstensson

Presskontakt Enhetschef Universitetsledningen och allmänna mediaförfrågningar 013-281302

Välkommen till Linköpings universitet (LiU)!

Universitetet bedriver världsledande, gränsöverskridande forskning i nära samverkan med näringsliv och samhälle, bland annat inom material, IT och hörsel. I samma anda erbjuder Linköpings universitet, LiU, ett stort antal innovativa utbildningar, inte minst många professionsutbildningar för till exempel läkare, lärare, civilekonomer och civilingenjörer.

Universitetet har 40 400 studenter och 4 500 medarbetare vid fyra campus som tillsammans söker svar på samtidens komplexa frågor. Studenterna är bland de mest eftertraktade på arbetsmarknaden och enligt internationella rankningar är LiU bland de främsta i världen.

Linköpings universitet (LiU)

581 83 Linköping