Intuition kan förklaras

Presskontakt: Anika Agebjörn
Telefon: 013 - 28 13 34
Mobil: 0709-79 13 34
Fax: 013 - 28 28 25

Samhällsvetenskap
2008-06-26
Linköpings universitet

Intuition, eller tyst kunskap, är svår att mäta och få syn på, och tenderar därför att nedvärderas. Men det finns en neurobiologisk förklaring till hur erfarenhetsbaserad kunskap uppstår, visar en ny avhandling i didaktik.

"Hä gå int å förklar för den som int begrip", "Mina ben tänker fortare än jag" (Ingemar Stenmark). "Jag åker bara dit pucken kommer att vara om en stund, inte där den är" (Wayne Gretzky).

Med dessa citat illustrerar Lars-Erik Björklund i sin avhandling det vi menar med intuition, tyst kunskap, handens kunskap eller förtrogenhetskunskap. Den bygger på erfarenhet och kan påvisas hos experter inom många fält.

- I studier på 1980-talet av sjuksköterskor kunde man påvisa att de som hade lång tid i yrket såg mer och gjorde bättre bedömningar snabbare. Man talade om en intuitiv förmåga, säger Lars-Erik Björklund, som har ägnat sin avhandling åt att gå igenom forskningen inom olika fält kring denna kunskap.

På 1990-talet gjordes liknande studier av läkare och affärsmän, med liknande resultat. Att människor med lång erfarenhet ofta blir bättre på det de gör, att träning ger färdighet, är inget nytt. Men några bra förklaringar till varför det är så har inte funnits.

För några år sedan upptäckte neuroforskare att den mänskliga hjärnan har dubbla system för att ta emot och analysera sinnesintryck, ett medvetet och ett omedvetet. I det omedvetna, s.k. icke deklarerbara, systemet jämförs våra sinnesintryck med tidigare lagrade bilder. Vi har alla en inre bilderbok med lagrade erfarenheter utifrån vad som hänt oss tidigare i livet. Vi minns också utfallet, slutade det bra eller dåligt? Med hjälp av dessa lagrade sinnesintryck bedömer vi omedvetet den aktuella situationen och kan förutsäga utfallet. Denna förmåga har vi glädje av särskilt i komplexa och informationstäta situationer med mycket brus.

Ju fler variationer av en situation som vi upplevt, desto rikare blir bilderboken och desto större sannolikheten att vi känner igen oss i en ny situation.

- Det kan vara dofter, gester, en svårbeskrivbar kombination av intryck som gör att det vi kallar vår intuition säger oss en viss sak, säger Lars-Erik Björklund. Vi har ett minne som behöver byggas upp med sinnesintryck.

Dessa minnen lagras dock bara om de berör oss. Det krävs alltså engagemang för att bygga erfarenhet.

Det här betyder, menar Lars-Erik Björklund, att vi aldrig kan läsa eller räkna oss till alla de kunskaper och förmågor vi behöver i yrkeslivet. Praktisk erfarenhet är oundgänglig och behöver uppvärderas. En obehörig lärare med tio års erfarenhet i yrket kan vara en mycket bättre lärare, förutsatt att det är en engagerad person, än en aldrig så ämneskunnig nyutexaminerad lärare.

Han pläderar också för att inslag av praktik och laborationer ska utökas snarare än dras in i professionsutbildningar till ingenjör, lärare och läkare. "Vi behöver se, känna, lukta, höra, smaka och uppleva med våra sinnen. Denna datainhämtning kan inte ersättas med t.ex. litteraturstudier", skriver han.

- Erfarenhet värderas för lågt idag, och det beror kanske på att vi inte har förstått hur dessa kunskaper ser ut. Nu vet vi det, tack vare hjärnforskarna.

" De (experterna) kanske inte är så hungriga eller energiska som en ung nyutexaminerad medarbetare, men de har en överlägsen förmåga att se och bedöma vad som bör och vad som går att göra", skriver han i sin avslutning.

Lars-Erik Björklund har disputerat vid Fontd, Nationella forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik. Han nås på telefon 0707-727424 och e-post: labjo@ifm.liu.se