Genteknik – möjligheter och dilemman

Utvecklingen inom gentekniken går snabbt. Den öppnar oanade möjligheter men innebär också etiska dilemman, och debatteras intensivt. Hur långt vill vi gå i att genetiskt förändra människan? Hur påverkas våra värderingar och uppfattningar om vad som är ”naturligt” när det gäller släktskap och reproduktion? Sådana frågor belyses i vårens föreläsningsserie Strimman vid Linköpings universitet. – Genteknik har för många blivit synonymt med det klonade fåret Dolly och odling av stamceller. Men det är bara ett par bitar i den molekylärbiologiska revolution som inleddes för 30 år sedan, säger Bengt- Harald ”Nalle” Jonsson, professor i molekylär bioteknik. Han inleder föreläsningsserien på Campus Valla tisdag 9 mars. – Jag vill ge en bakgrundskunskap till det som är så hett omdebatterat. Hur bär vi oss åt inom gentekniken? Vad kan vi åstadkomma, idag och imorgon? Budskapet i en gen leder till att ett visst protein bildas. I början på 1970-talet lärde sig molekylärbiologerna att ”klippa” i arvsmassan med enzymer som saxar, och på så vis förändra egenskaperna hos en levande organism. – Egentligen är det ganska enkla saker som inte är svåra att förstå, säger ”Nalle” Jonsson som själv forskar kring syntesen av proteiner och varför den ibland går snett, vilket är bakgrunden till felveckningssjukdomar som ALS och Alzheimers. Hela programmet 9 mars: Bengt-Harald ”Nalle” Jonsson. 23 mars: Stellan Welin, professor i bioteknik, kultur och samhälle, om genteknikens moraliska utmaningar. 13 april: Victoria Wibeck, lärare och forskare på miljövetarprogrammet, om genförändrad mat. 4 maj: Nina Lykke, professor vid tema Genus, om vad som är ”naturligt” i en ”postnaturlig” värld. Tid, plats och ytterligare information Aktuellt - Pressmeddelande -------------------------------------------------------------------------------- Webmaster: Patrick Moreau-Raquin Informationsansvarig: Åke Hjelm Sidan uppdaterades senast 2004-03-05