Gå direkt till innehåll
Familjesamtal hjälpte barn från krigszoner

Pressmeddelande -

Familjesamtal hjälpte barn från krigszoner

En studie på flyktingfamiljer som kom till Sverige från kriget i Bosnien-Herzegovina visar att mer än hälften av dessa barn hade psykologiska problem som föräldrarna ofta inte var medvetna om. Men barnens psykologiska hälsa förbättrades efter professionella familjesamtal.

– För att vi ska kunna hantera komplexiteten och dynamiken i familjer som kommer från krigszoner måste vi lyfta fram barnens och föräldrarnas individuella perspektiv – även om barnen inte öppet uppvisar psykologiska problem eller symtom, säger Gunilla Jarkman Björn, som lägger fram resultaten i sin doktorsavhandling i barn- och ungdomspsykiatri.

Nära hälften av världens drygt 45 miljoner flyktingar och fördrivna är barn. Det är en enorm utmaning för människor att fly från sitt hemland, anpassa sig till ett nytt samhälle och återfå känslan av sammanhang.

De familjer som deltog i studien kom till Sverige 1992 till 1995. De hade permanent uppehållstillstånd i Sverige och hade vid starten minst ett barn i åldern 5–12 år. Komplexiteten hos olika familjemedlemmars erfarenheter av livet före kriget, under kriget, vid flykten och det nya livet i Sverige studerades.

Barnen genomgick psykologiska test och föräldrarna intervjuades om sina barns psykiska hälsa. Tretton barn undersöktes med Erica-metoden, där de får uttrycka sig genom lek i sandlådor. Resultaten jämfördes med en grupp på 80 svenska barn som genomgått samma psykologiska test.

Familjeterapierna filmades och samtalen analyserades kvalitativt.

Resultaten visar att frekvensen av normal lek var lägre hos flyktingbarnen än i gruppen svenska barn, vilket tyder på avvikelser i det psykologiska välbefinnandet. Föräldrarnas skattning av sina barns psykiska symtom stämde inte överens med den psykologiska testningen av barnen. Avhandlingens huvudresultat är att flyktingbarnens psykologiska välbefinnande förbättrades efter tre professionella familjesamtal.

Bilden: Staden Mostar drabbades hårt under kriget på Balkan. Foto: istockphoto.com

Avhandling: Refugee Children and Families; Psychological Health, Brief Family Intervention and Ethical Aspects. Linköping University Medical Dissertations No. 1373.

Disputationen ägde rum 4 oktober 2013 med professor Cécile Rousseau, Universitetet Mc Gill, Montreal, Kanada, som opponent.

Kontakt: Gunilla Jarkman Björn, 070-3120312, gunilla.jarkman.bjorn@lio.se


Ämnen


Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Vårt elektroniska nyhetsbrev LiU-nytt-e kommer varje torsdag med alla nyhetsartiklar som publicerats på webben under den gångna veckan. Prenumerera här!

Kontakter

Anders Törneholm

Anders Törneholm

Presskontakt Forskningskommunikatör Teknik och naturvetenskap 013-28 68 39
Karin Söderlund Leifler

Karin Söderlund Leifler

Presskontakt Forskningskommunikatör Medicin och naturvetenskap 013-28 13 95
Jonas Roslund

Jonas Roslund

Presskontakt Forskningskommunikatör Samhällsv., humaniora och utbildningsv. 013 28 28 00
Anna-Karin Thorstensson

Anna-Karin Thorstensson

Presskontakt Enhetschef Allmänna mediaförfrågningar 013-281302

Välkommen till Linköpings universitet (LiU)!

Universitetet bedriver världsledande, gränsöverskridande forskning i nära samverkan med näringsliv och samhälle, bland annat inom material, IT och hörsel. I samma anda erbjuder Linköpings universitet, LiU, ett stort antal innovativa utbildningar, inte minst många professionsutbildningar för till exempel läkare, lärare, civilekonomer och civilingenjörer.

Universitetet har 40 400 studenter och 4 500 medarbetare vid fyra campus som tillsammans söker svar på samtidens komplexa frågor. Studenterna är bland de mest eftertraktade på arbetsmarknaden och enligt internationella rankningar är LiU bland de främsta i världen.

Linköpings universitet (LiU)

581 83 Linköping