Gå direkt till innehåll
Jonathan Siverskog, utredare vid Linköpings universitet, forskar om hälsoekonomi. Foto: Anna Nilsen/Linköpings universitet
Jonathan Siverskog, utredare vid Linköpings universitet, forskar om hälsoekonomi. Foto: Anna Nilsen/Linköpings universitet

Pressmeddelande -

Färre vårdplatser kopplas till fler dödsfall

Antalet vårdplatser är kopplat till dödlighet, enligt en studie från Linköpings universitet. Forskare har undersökt utvecklingen i Sverige mellan åren 2001 och 2019 och deras beräkningar pekar på att tre färre vårdplatser motsvarar ungefär ett extra dödsfall per år. Resultaten i studien ger stöd för att minskat antal vårdplatser tycks ha fått negativa konsekvenser för svenska patienter.

Under de senaste 20 åren har de flesta höginkomstländer minskat antalet vårdplatser inom hälso-och sjukvården i förhållande till befolkningsmängden. Så har även skett i Sverige. Men åsikterna har gått isär om vad minskningen har inneburit. En del menar att minskningen av vårdplatser på sjukhus är ett tecken på att teknisk utveckling och mer effektivt utnyttjande av resurser har lett till att patienter kan skrivas ut fortare. Andra är av åsikten att minskningen speglar en försämrad tillgång till vård.

Flera tidigare observationsstudier har visat på samband mellan hög beläggningsgrad – det vill säga andelen vårdplatser som är upptagna – och högre dödstal (antal dödsfall per 1 000 personer). Men vilken roll minskningen av antalet vårdplatser har spelat är inte lika studerat. Forskare vid Linköpings universitet gjorde därför beräkningar av hur antalet vårdplatser förändrats inom de 21 regionerna i Sverige under åren 2001 till 2019.

– Vi ser att både vårdplatser och dödlighet minskade i alla regioner under perioden, men i de regioner som gjorde stora neddragningar på vårdplatser sjönk dödligheten inte lika mycket. Tre färre vårdplatser motsvarade ungefär ett ytterligare dödsfall per år, säger Jonathan Siverskog, utredare vid Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, CMT, vid Institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet.

I studien undersöker forskarna om sambandet kan tolkas som att dödlighet påverkas av vårdplatsminskningar, eller om det finns andra faktorer som ligger bakom resultatet.

– Inga av känslighetsanalyserna som vi gjort pekar på att det finns något annat som förklarar sambandet vi ser mellan antalet vårdplatser och dödstal, utan det verkar som att färre vårdplatser har orsakat högre dödlighet. Vi har inte kunnat hitta några alternativa förklaringar, säger Jonathan Siverskog.

LiU-forskarna intresserade sig för frågan eftersom de letar efter sätt att tolka ekonomiska utvärderingar inom hälso-och sjukvården. Hälsoekonomiska utvärderingar brukar visa vad det kostar att med en ny behandling vinna ett år i full hälsa. Men vad som är en rimlig kostnad är omtvistat. I studien beräknar forskarna att kostnaden för att vinna ett år i full hälsa genom fler vårdplatser är ungefär 400 000 kronor. Forskarnas tanke är att utvärderingar av nya behandlingar skulle kunna jämföras med deras uppskattning.

– Om en ny behandling kostar mer än 400 000 kronor per år i full hälsa är det mer effektivt att i stället lägga resurserna på fler vårdplatser, säger Jonathan Siverskog.

Det är värt att notera att forskarna jämfört varje region med sig själv över tid, i stället för att jämföra regionerna med varandra. Eftersom det finns flera andra skillnader mellan regionerna, exempelvis i befolkningens behov av vård, hade en jämförelse mellan regioner kunnat spegla andra skillnader än antalet vårdplatser. I studien, som publicerats i tidskriften Social Science & Medicine, har forskarna också justerat för trender över tid med statistiska metoder, för att få bort ytterligare faktorer som annars kan störa analysen.

Jonathan Siverskog är också anställd vid Centrum för hälsoekonomisk forskning, HEFUU, vid Uppsala universitet. Han har gjort studien tillsammans med Martin Henriksson vid CMT, vid HMV vid LiU.

Artikeln: The health cost of reducing hospital bed capacity, Jonathan Siverskog och Martin Henriksson, (2022), Social Science & Medicine, publicerad online den 28 september 2022, doi: 10.1016/j.socscimed.2022.115399

För mer information, kontakta gärna:

Jonathan Siverskog, utredare, jonathan.siverskog@liu.se, 013-28 14 61

Högupplösta pressbilder på forskaren kan laddas ner från LiU:s mediabank.

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier


I nyhetsbrevet "Forskning och samhälle - nyheter från Linköpings universitet" får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Vi berättar om nya upptäckter, hur forskning kommer till nytta och hur samverkan bidrar till att kunskap sprids. Prenumerera här!

Kontakter

Anders Törneholm

Anders Törneholm

Presskontakt Forskningskommunikatör Teknik och naturvetenskap 013-28 68 39
Karin Söderlund Leifler

Karin Söderlund Leifler

Presskontakt Forskningskommunikatör Medicin och naturvetenskap 013-28 13 95
Jonas Roslund

Jonas Roslund

Presskontakt Forskningskommunikatör Samhällsv., humaniora och utbildningsv. 013 28 28 00
Anna-Karin Thorstensson

Anna-Karin Thorstensson

Presskontakt Enhetschef Allmänna mediaförfrågningar 013-281302

Relaterat innehåll

Välkommen till Linköpings universitet (LiU)!

Universitetet bedriver världsledande, gränsöverskridande forskning i nära samverkan med näringsliv och samhälle, bland annat inom material, IT och hörsel. I samma anda erbjuder Linköpings universitet, LiU, ett stort antal innovativa utbildningar, inte minst många professionsutbildningar för till exempel läkare, lärare, civilekonomer och civilingenjörer.

Universitetet har 40 400 studenter och 4 500 medarbetare vid fyra campus som tillsammans söker svar på samtidens komplexa frågor. Studenterna är bland de mest eftertraktade på arbetsmarknaden och enligt internationella rankningar är LiU bland de främsta i världen.

Linköpings universitet (LiU)

581 83 Linköping