Gå direkt till innehåll
Annett Sundqvist, biträdande professor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande på Linköpings universitet. Foto: Jonas Roslund
Annett Sundqvist, biträdande professor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande på Linköpings universitet. Foto: Jonas Roslund

Pressmeddelande -

Engelska på skärmen – dåligt för svenska barns språkutveckling

Fem-åringar som konsumerar mycket digitala medier på engelska får sämre språkförmåga på svenska. Det visar ny forskning från Linköpings universitet. Därför borde debatten handla mer om innehållets kvalitet och språk än om skärmtid, menar forskarna.

– Engelska har en jättestor närvaro även i små barns digitala media. Föräldrar kanske tänker att barnen då kommer att lära sig mer engelska men vi ser att det verkar vara på bekostnad av svenskan, säger Anett Sundqvist, biträdande professor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.

I studien har forskarna undersökt ordförråd och förmågan att förstå språkets regler, alltså grammatiken, hos 89 svenska fem-åringar. Föräldrarna intervjuades också om barnens mediavanor. Hur mycket skärmtid brukar de ha? Vad tittar de på och på vilket språk? Innehållet rankades därefter utifrån om det var lärorikt och gav positiva budskap eller innehöll våld och var skrämmande.

Studien, som publiceras i tidskriften Journal of Cognition and Development, visar ett statistiskt säkerställt samband mellan språkutveckling och mediakonsumtion, men inte bara på det sätt som det vanligen pratas om.

Hur mycket tid barn tillbringar med digitala medier har en betydande påverkan – både på deras ordförråd och deras grammatiska förmåga. Men det har också stor betydelse om barnen tittar på program på svenska, särskilt när det gäller den grammatiska utvecklingen. För ordförrådet verkar kvaliteten på programmet och vilket språk som används till och med vara viktigare än skärmtidens längd. Barn som tittar på mycket engelskt innehåll tenderar helt enkelt att få en sämre språkutveckling på svenska.

– Så tiden de tittar, tillsammans med kvaliteten på programmet och om programmet är på svenska spelar roll, sammanfattar Anett Sundqvist.

Det engelskspråkiga innehållet hade genomgående sämre pedagogisk kvalitet, vilket kan vara en förklaring till resultatet. En annan kan vara att föräldrar i mindre utsträckning sitter med och pratar med barnet om innehållet när det är på engelska, tror hon.

Det här är den första studien som undersöker sambandet mellan ordförråd, grammatik och programmens kvalitet och språk under svenska förhållanden. Eftersom barn i Sverige tittar på stora mängder innehåll på engelska är det särskilt viktigt att göra studier här, menar Anett Sundqvist.

Skillnaderna mellan barnen i studien låg ändå i de flesta fall inom det normala, vilket sannolikt berodde på att flertalet hade välutbildade föräldrar. I ett urval som bättre återspeglar den svenska befolkningen skulle man troligen se mycket större skillnader, tror Anett Sundqvist. Men studien visar ändå hur mediavanor kan påverka barnens förutsättningar när de börjar skolan.

– Det du lär dig i förskoleåldern har du ju med dig när du börjar skolan. Det är den förmågan som gör det lite lättare att lära sig att läsa och ta till sig texter, säger Anett Sundqvist.

Till småbarnsföräldrar har hon några råd. Börja med att göra en digital mediaplan för familjen för att komma fram till hur just ni vill använda digitala medier. Välj sedan aktivt vad barnet ska titta på och se till att sitta med och prata med barnet om innehållet. Särskilt små barn har svårt att göra kopplingen mellan verkligheten och det de ser på skärmen. Och om ni vill minska skärmanvändandet är det bra att fundera över vad ni kan hitta på tillsammans istället.

Forskningsprojektet har finansierats av Forte.

Kontakt: Anett Sundqvist, biträdande professor, 070-089 58 67, anett.sundqvist@liu.se

Artikel: Beyond Words and Time: Investigating the Association Between Screen Use, Vocabulary and Grammar Development in Five-Year-Olds, A Sundqvist, F Koch, R Barr, Journal of Cognition and Development, publicerad online 30 jan 2025, DOI: 10.1080/15248372.2025.2456816

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier


I nyhetsbrevet "Forskning och samhälle - nyheter från Linköpings universitet" får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Vi berättar om nya upptäckter, hur forskning kommer till nytta och hur samverkan bidrar till att kunskap sprids. Prenumerera här!

Kontakter

Anders Törneholm

Anders Törneholm

Presskontakt Forskningskommunikatör Teknik och naturvetenskap 013-28 68 39
Karin Söderlund Leifler

Karin Söderlund Leifler

Presskontakt Forskningskommunikatör Medicin och naturvetenskap 013-28 13 95
Jonas Roslund

Jonas Roslund

Presskontakt Forskningskommunikatör Samhällsv., humaniora och utbildningsv. 013 28 28 00
Anna-Karin Thorstensson

Anna-Karin Thorstensson

Presskontakt Enhetschef Universitetsledningen och allmänna mediaförfrågningar 013-281302
Media Content Panel
Anett Sundqvist.jpg
Anett Sundqvist.jpg
Licens:
Medieanvändning
Filformat:
.jpg
Storlek:
4032 x 3024, 6,45 MB
Ladda ner

Välkommen till Linköpings universitet (LiU)!

Linköpings universitet tänker fritt och gör nytt med kraften från 45 000 LiU-studenter och medarbetare.

Vi har nära samarbete med näringsliv och samhälle och våra innovativa utbildningar gör studenterna eftertraktade på arbetsmarknaden och redo för en föränderlig värld. På LiU får du bidra till något större, i en miljö där modig och gränsöverskridande forskning ständigt kommer till nytta. Nya material, AI, visualisering, hållbar samhällsomvandling och livsvetenskaperna är några områden där LiU formar framtiden.

Sedan starten 1975 har LiU vuxit till ett internationellt högt rankat universitet. Men det viktigaste är det vi lovat oss själva – att fortsätta sträva efter förnyelse och aldrig slå oss till ro.

Linköpings universitet (LiU)

581 83 Linköping