En datarik värld

Sverige har unikt goda förutsättningar att forska inom epidemiologi och andra områden som kräver stora datainsamlingar. Massor av data finns i nationella register. På senare år har landstingen också byggt upp stora databaser som kan ge mycket ny kunskap om de bearbetas och analyseras. Ann-Britt Wiréhn är statistiker och epidemiolog. Hon försvarade nyligen sin avhandling där hon har undersökt användbarheten i flera stora register, baserade på befolkningen, som finns inom sjukvården. - Idag har alla sjukvårdshuvudmän administrativa databaser där de lagrar vårddata. Där registreras exempelvis alla läkarbesök och vilken diagnos som ställts. Hon prövade att studera förekomsten av några vanliga kroniska sjukdomar med denna databas, i Östergötland kallad Vårddatalagret, som kunskapskälla. Hon hamnade mycket nära de uppskattningar som gjorts i studier av hur vanlig diabetes är, och något lägre när det gäller astma, KOL och högt blodtryck. Hennes undersökning visar att Vårddatalagret går utmärkt att använda för att undersöka hur vanliga en del sjukdomar är. I en annan studie använde hon sig av cancerregistret, som hon samkörde med data från en screening av en rad laboratorietester, gjord i Värmland på 1960-talet. Den handlade om prevention av olika sjukdomar. Ann-Britt Wiréhn kunde visa, genom att lägga ihop data från dessa två källor, att hög koncentration av serumkolesterol kan kopplas till en ökad risk för testikelcancer. - Här krävs dock fler studier som belägger det sambandet, innan vi kan säga säkert att det existerar, betonar hon. Mitt syfte var mest att visa att den här sortens forskningsfrågor går att besvara med befintliga register, även på sjukdomar som är relativt ovanliga. En annan fråga gäller sjukvårdskostnader. Genom att samköra ett landstingsregister som heter kostnad-per-patient (KPP) och det statliga läkemedelsregistret kunde hon visa hur kostnaderna för diabetespatienter varierar med åldern på patienten. Ann-Britt Wiréhn är medveten om det etiska dilemmat när stora befolkningsregister samkörs, med de individuella personnumren som nycklar. - Den här typen av studier måste naturligtvis prövas etiskt, säger hon. Visst skulle de här registren kunna missbrukas, om de hamnade i orätta händer. Men som forskare är jag inte intresserad av individuella data, utan endast av grupper. De data jag använder avidentifieras så fort samkörningen skett. Ann-Britt Wiréhn disputerade den 9 november. Hon nås på telefon 0706 – 505745 eller 013 – 228506, e-post: ann-britt.wirehn@ihs.liu.se eller ann-britt.wirehn@lio.se. Avhandlingen heter ”A data-rich world. Population-based registers in healthcare research”.