E-förvaltning – inte öppen för alla

Svenska förvaltningar går i allt högre grad över till att erbjuda tjänster och kommunikation via internet. Men den ökande tillgängligheten kan vara en illusion, enligt en ny avhandling från Linköpings universitet.

Deklarera, boka läkartid och ansök om förskoleplats. I dag kan du sköta de flesta av dina kontakter med myndigheter, kommuner och landsting via internet. Målet för de nya e-satsningarna är en effektivare, bättre samordnad och mer lättillgänglig offentlig förvaltning.  Samtidigt innebär detta att medborgaren förväntas ta ett stort eget ansvar för att hantera mötet med förvaltningen. Och en ”gör-det själv-förvaltning”, kan exkludera grupper i samhället.

– Det finns en risk för utanförskap när ansvaret för kontakten till förvaltningen läggs på den enskilde individen. Jag vill peka på riskerna med att demokrati och maktutövning faktiskt kan snedfördelas, säger Gabriella Jansson, som i dagarna lägger fram sin avhandling i statsvetenskap vid Linköpings universitet.

Gabriella Jansson har undersökt hur den tekniska utvecklingen påverkar legitimiteten för förvaltningen.

–  Sverige är en välfärdsstat där vi möter den offentliga förvaltningen från vaggan till graven. Med legitimitet avser jag tilltron och förtroendet för offentliga organisationer, och att det rent juridiskt går rätt till.

Hon har särskilt tittat på utvecklingen i Botkyrka kommun som tidigare satsat stort på möten med medborgarna i speciella medborgarkontor.  

Botkyrka är en heterogen kommun med en stor andel invandrare. På medborgarkontoren har man satsat på handläggare som talar många språk och hjälp med guidning i vad svenska kommuner och myndigheter kan hjälpa till med och hur man får den hjälpen. 

–  Men i de digitala kanalerna finns inte alls samma medvetenhet om vilken stöttning som behövs. Här förväntas medborgaren själv söka information och driva frågor oavsett vilka förkunskaper och färdigheter han eller hon har. Det blir ett problem, säger Gabriella Jansson.

Ett annat problem ser hon i att de nya elektroniska förvaltningarna byggs upp av tjänstemän och inte politiker. Sammanlagt köper offentlig sektor idag IT från privata företag för 47 miljarder kronor om året.

–  Uppbyggnaden ses ofta som en teknisk fråga och inte som en fråga om hur man organiserar offentliga organisationer eller en fråga om relationen till medborgaren. Det blir ur ett demokratiskt perspektiv också problematiskt, säger Gabriella Jansson.

Gabriella Jansson disputerade den 7 november med ”En legitim (elektronisk) förvaltning?: om IT-utveckling i kommunal förvaltning”.

Kontakt: Gabriella Jansson, 073-5633663, gabriella.jansson@liu.se.