Biosyntetiska hornhinnor kan rädda synen på miljoner

En ny hornhinna, återuppbyggd av ögats egna celler och nerver, kan rädda synen på miljontals människor som förgäves väntar på transplantation med en donerad hinna. Det visar en studie på tio patienter i Östergötland, som blev de första i världen att opereras med den nya metoden. Forskare i Linköping och Ottawa publicerar nu sina resultat i den ansedda tidskriften Science Translational Medicine.

-Vår studie är viktig då den är den första som visar att en konstgjord hornhinna kan integreras i det mänskliga ögat och stimulera till återbildning, säger May Griffith, professor i regenerativ medicin vid Linköpings universitet och en av forskarna bakom artikeln.

Hornhinnan är ögats vindruta, ett genomskinligt lager av proteinet kollagen och celler som skyddar och bidrar till fokusering. Om den repas av ärr eller sjukdomar kan synen försämras så pass att hinnan behöver bytas ut. Men donerade hornhinnor är en bristvara och behovet av en alternativ lösning är stort. Under sin tid vid Ottawa Hospital Research Institute i Kanada utvecklade professor Griffith ett biosyntetiskt material av korslagda trådar av mänskligt kollagen där ögats egna, omogna hornhinneceller och nerver kan växa in.

I samarbete med Per Fagerholm, professor i oftalmologi vid Linköpings universitet, utvecklades en metod att sy fast implantatet i kanterna av den gamla hornhinnan. Efter flera års forskning och försök på djur var metoden färdig för klinisk prövning på människor. Tio patienter – nio med sjukdomen keratokonus och en med ärr efter en skada - som stod på väntelistan för donerade hornhinnor ställde upp frivilligt och opererades i ena ögat av professor Fagerholm.

Sedan ingreppen gjordes i oktober-november 2007 har forskarteamet följt patienterna för att studera samspelet mellan biomaterialet och den omgivande vävnaden. Två år efter operationen hade celler och nerver växt in i implantatet och återskapat en hornhinna med samma egenskaper som originalet.

Alla patienter har sluppit avstötningsreaktioner och långvarig immunsuppression, komplikationer som är vanliga vid transplantationer med donerade hornhinnor. Sex av de tio har fått bättre syn och med kontaktlinser - som de inte kunde använda tidigare – hade alla minst lika bra syn som efter konventionell transplantation. De nya hinnorna har också känsel, bevarad tårreflex och blinkreflex lika bra som normala friska hornhinnor.

-Resultaten och de möjligheter som nu öppnas är mycket uppmuntrande. Nu pågår arbete för att förfina biomaterialet och modifiera operationstekniken, säger Per Fagerholm.

Forskarna planerar också nya studier för att undersöka om de biosyntetiska hornhinnorna kan användas för att bota andra ögonsjukdomar.

Artikel: A biosynthetic alternative to human donor tissue for inducing corneal regeneration: 24-month follow-up of a phase 1 clinical study av P. Fagerholm, N.S. Lagali, K. Merrett, W. B. Jackson, R. Munger, Y. Liu, J. W. Polarek, M. Söderqvist och M. Griffith. Science Translational Medicine Vol. 2 Issue 46, 25 augusti 2010.

Kontakt:
Professor Per Fagerholm, 010-1032300, per.fagerholm@liu.se
Professor May Griffith, 013-281756, 073-6569375, may.griffith@liu.se