Gå direkt till innehåll
Korn av sorten 'Chevalier'. Foto: Matti Leino
Korn av sorten 'Chevalier'. Foto: Matti Leino

Pressmeddelande -

Berömt maltkorn uppstod från en enda ursprungsplanta

Den 200 år gamla maltkornsorten ’Chevalier’, som länge var den världsledande sorten inom ölbryggning, sägs ha uppstått från en enstaka planta. I en ny studie har forskare vid Linköpings och Stockholms universitet undersökt om det stämmer. De har analyserat mer än 150 år gamla fröprover med molekylärgenetiska metoder. Resultaten ger en avslöjande inblick i äldre tiders växtförädling.

Kan en enda kornplanta ge upphov till en världsomspännande odling och förändra bryggeriindustrin i grunden? Så berättar i varje fall historien om kornsorten ’Chevalier’.

För precis 200 år sedan, i Debbenham i Suffolk, England hände något som kom att förändra ölbryggning för all framtid. Lantarbetaren John Andrews fick i en kornåker syn på en planta med särdeles fina ax, som han plockade och sådde i sin egen trädgård. Där fick landägaren, Charles Chevalier, se det märkvärdiga kornet. Han tog av skörden och började föröka sorten, som också fick hans eget namn – Chevalier.

Snart ville alla odla Chevalier och i slutet av 1800-talet var mer än 80% av allt maltkorn i England av Chevalierkorn. Så överlägsen var Chevalierkornets kvalité i den industriella ölbryggningen att beteckningen "Chevalier" kom att bli synonym med maltkorn. Chevalierkornets förträfflighet uppmärksammades förstås runt om i världen, så även i Sverige där odlings- och förädlingsförsök med Chevalier utfördes under andra halvan av 1800-talet. I dag finns Chevalier med i stamträdet till många maltkorn som odlas och på senare år har flera gamla klassiska maltkornsorter återigen börjat användas vid ölbryggning.

– När vi inledde studien var vi främst nyfikna på om Chevalier-kornet hade utvecklats och använts på samma sätt som dagens moderna sorter, med en speciell genetisk signatur som är unik för sorten och där namnet på sorten är ett slags varumärke för en viss produkt, säger Jenny Hagenblad, populationsgenetiker vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) vid Linköpings universitet.

För att undersöka detta gjorde forskarna genetiska analyser av frön från provburkar märkta med Chevalier, vars innehåll samlats in vid olika tillfällen under 1800-talet. Den äldsta redan år 1865. Det visade sig att många fröprover kunde anses tillhöra en specifik sort – Chevalier – och därmed bekräfta att ursprunget antagligen var en enstaka planta. Men långt ifrån alla prov innehöll det äkta Chevalierkornet.

Vissa fröprov innehöll oförädlat lantsortskorn och andra prov innehöll blandningar av Chevalier-korn och lantsortskorn. När utsädet kom till Sverige blev det uppblandat eller ihopblandat med inhemska lantsorter. Men eftersom Chevalier också var ett varumärke fick namnet hänga kvar.

Mer överraskade var att forskarna också hittat korsningar med Chevalier. Korn är normalt självbefruktande, men när forskarna tittade närmare på sortblandningarna kunde de se att Chevalierkornet och lantsortskornet spontant hade korsat sig ute på åkern. Sådana spontana korsningar hade tidiga växtförädlare sedan tagit vara på och utvecklat nya sorter ur.

– Vi kan se tecken på hur man, långt innan den moderna växtförädlingen uppstod, redan omedvetet använde sig av de metoder som skulle ligga till grund för den svenska jordbrukets omvälvning under det tidiga 1900-talet, säger Matti Leino, forskare i kulturväxthistoria vid Stockholms universitet.

Studiens resultat publiceras i tidskriften Crop Science. Studien har finansierats med stöd av F d Bryggareämbetets i Stockholm pensionskassa, Erik Philip-Sörensens stiftelse, Magnus Bergvalls stiftelse och CF Lundströms stiftelse.

Artikeln: Chevalier barley – the influence of a world-leading malting variety, Jenny Hagenblad och Matti W. Leino, Crop Science, publicerad online 15 november 2021, https://doi.org/10.1002/csc2.20668

För mer information, kontakta gärna:

Jenny Hagenblad, biträdande professor, jenny.hagenblad@liu.se, 013-28 66 86

Matti Leino, forskare, matti.leino@arklab.su.se, 08-16 25 18

Ämnen

Kategorier


I nyhetsbrevet "Forskning och samhälle - nyheter från Linköpings universitet" får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Vi berättar om nya upptäckter, hur forskning kommer till nytta och hur samverkan bidrar till att kunskap sprids. Prenumerera här!

Kontakter

Anders Törneholm

Anders Törneholm

Presskontakt Forskningskommunikatör Teknik och naturvetenskap 013-28 68 39
Karin Söderlund Leifler

Karin Söderlund Leifler

Presskontakt Forskningskommunikatör Medicin och naturvetenskap 013-28 13 95
Jonas Roslund

Jonas Roslund

Presskontakt Forskningskommunikatör Samhällsv., humaniora och utbildningsv. 013 28 28 00
Anna-Karin Thorstensson

Anna-Karin Thorstensson

Presskontakt Enhetschef Allmänna mediaförfrågningar 013-281302

Relaterat innehåll

Välkommen till Linköpings universitet (LiU)!

Universitetet bedriver världsledande, gränsöverskridande forskning i nära samverkan med näringsliv och samhälle, bland annat inom material, IT och hörsel. I samma anda erbjuder Linköpings universitet, LiU, ett stort antal innovativa utbildningar, inte minst många professionsutbildningar för till exempel läkare, lärare, civilekonomer och civilingenjörer.

Universitetet har 40 400 studenter och 4 500 medarbetare vid fyra campus som tillsammans söker svar på samtidens komplexa frågor. Studenterna är bland de mest eftertraktade på arbetsmarknaden och enligt internationella rankningar är LiU bland de främsta i världen.

Linköpings universitet (LiU)

581 83 Linköping