Gå direkt till innehåll
Barnens skärmtid ökade under pandemin – Vad innebär det?

Pressmeddelande -

Barnens skärmtid ökade under pandemin – Vad innebär det?

Att barnen lagt mer tid på digitala medier under pandemin behöver nödvändigtvis inte vara dåligt. Vad de gör när de sitter framför skärmen spelar däremot stor roll, och om de har sällskap. Det visar en forskare vid Linköpings universitet.

Under covid-19 har många barn spenderat mer tid hemma, vilket kan innebära mer skärmtid. Forskare vid Linköpings universitet ville undersöka vad barn i åldern 4–6 år har gjort framför skärmen under pandemin – och om föräldrarna deltagit.

– Vi fastnar ofta i en diskussion om skärmtid och timmar. Men, vad betyder det egentligen? Ja, det kan vara oroväckande, men egentligen handlar det om vad de gör när de är framför skärmen. Vilket det ju också gör för oss vuxna, säger Anette Sundqvist, biträdande professor vid baby- och barnlabbet vid Linköpings universitet. Hon studerar hur barns utveckling påverkas av digitala medier.

Föräldrarnas närvaro på nätet bidrar till inlärning

I den nyligen publicerade studien deltog 240 föräldrar till barn i åldern 4–6 år om barnens skärmvanor. Dessa föräldrar bedömde att barnens tid framför digitala medier ökade under pandemiåret 2020. Vad gällde spelande rapporterade föräldrarna att barnen i genomsnitt spelade 3,5 timmar i veckan, vilket är tre gånger mer än innan pandemin. Spelande var också den aktivitet där föräldrarna angav att deras engagemang var lägst. Två av tre föräldrar deltog inte i barnens spelade.

– Våra tidigare studier har visat att digitala medier kan påverka små barns beteende, språk och minne på ett negativt sätt, men att detta kan vägas upp av att föräldrarna deltar i barnens aktivitet framför skärmen. Denna studie pekar på att barn spelar digitala spel i ensamhet, ofta utan föräldrars aktiva deltagande. Det kan tyda på att denna digitala aktivitet inte stöttar barnets inlärning på samma sätt som en aktivitet där föräldrarna är aktivt engagerade, säger Anette Sundqvist.

Den aktivitet på skärmen som ökade mest för barnen under pandemin var videosamtal. Samtalen stod för en ökning av 77%, vilket i genomsnitt innebar en timmes samtalstid i veckan.

Även barnens tv-tittande ökade under pandemin, med nära 40 procent. Barnen spenderade i genomsnitt nästan 11 timmar i veckan framför tv:n. Men här var föräldrarnas engagemang stort, tre föräldrar av fem deltog ofta eller alltid i barnens tv-tittande genom att förklara vad som hände i programmet eller påpekade när tv-karaktärernas beteende inte var bra.

Föräldrarnas surfande kan hämma inlärning

Anette Sundqvist har också i en tidigare studie, publicerad i mars i år, visat hur brist på uppmärksamhet från föräldrarna påverkar barnens inlärning. I det här fallet studerade hon hur det påverkar barnen att föräldrarna håller på med sin telefon när de samspelar med sina barn.

–Föräldrarna signalerar att de inte är uppmärksamma på barnen eller intresserade av vad de gör. Dessutom bidrar surfandet till att föräldrarna inte alltid finns tillgängliga för att sätta ord på vad barnet försöker lära sig om världen, eller för att tolka och bekräfta dess känslor. Det kan påverka barnets språkliga utveckling och beteende, säger Annette Sundqvist.

Studier:

Digital media content and co-viewing amongst Swedish 4- to 6-year-olds during COVID-19 pandemic. Annette Sundqvist, Mikael Heimann. Acta Paediatrica. Publicerad online 1 september 2021. https://doi.org/10.1111/apa.16... 

Growing Up in a Digital World: Digital Media and the Association With the Childs Language Development at Two Years of Age. Anette Sundqvist, Felix-Sebastian Koch, Ulrika Birberg Thornberg, Rachel Barr, Mikael Heimann. Frontiers in Psychology, Vol. 1. Publicerad online 18 mars 2021. https://doi.org/10.3389/fpsyg....

Kontakt:
Anette Sundqvist, anett.sundqvist@liu.se, 013-28 27 26

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier


I nyhetsbrevet "Forskning och samhälle - nyheter från Linköpings universitet" får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Vi berättar om nya upptäckter, hur forskning kommer till nytta och hur samverkan bidrar till att kunskap sprids. Prenumerera här!

Kontakter

Anders Törneholm

Anders Törneholm

Presskontakt Forskningskommunikatör Teknik och naturvetenskap 013-28 68 39
Karin Söderlund Leifler

Karin Söderlund Leifler

Presskontakt Forskningskommunikatör Medicin och naturvetenskap 013-28 13 95
Jonas Roslund

Jonas Roslund

Presskontakt Forskningskommunikatör Samhällsv., humaniora och utbildningsv. 013 28 28 00
Anna-Karin Thorstensson

Anna-Karin Thorstensson

Presskontakt Enhetschef Allmänna mediaförfrågningar 013-281302

Välkommen till Linköpings universitet (LiU)!

Universitetet bedriver världsledande, gränsöverskridande forskning i nära samverkan med näringsliv och samhälle, bland annat inom material, IT och hörsel. I samma anda erbjuder Linköpings universitet, LiU, ett stort antal innovativa utbildningar, inte minst många professionsutbildningar för till exempel läkare, lärare, civilekonomer och civilingenjörer.

Universitetet har 40 400 studenter och 4 500 medarbetare vid fyra campus som tillsammans söker svar på samtidens komplexa frågor. Studenterna är bland de mest eftertraktade på arbetsmarknaden och enligt internationella rankningar är LiU bland de främsta i världen.

Linköpings universitet (LiU)

581 83 Linköping