Så transformeras Lasarettsbacken

Umeå universitetsstad är arbetsplats för drygt 12 000 personer, vilket gör den till Norrlands största arbetsplatsområde. Nu pågår arbetet med att koppla samman området med Umeå centrum genom att förtäta områdena Östra Station och Hamrinsberget. I en av de första etapperna på Hamrinsberget ska 167 bostäder och 8 200 kvadratmeter kontor byggas. Bakom satsningen står fastighetsbolaget Gazette, som ägs av Balticgruppen och VK Media. Balticgruppen är byggherre och har anlitat LINK Arkitektur för utformningen av bostäderna.

På Lasarettsbacken, vid cykelbron Svingen, på Hamrinsberget står den gamla sjuksköterskebygganden och väntar på nya glansdagar. Med hjälp av arkitekterna på LINK Arkitektur kommer huset att bevaras i så stor grad som möjligt och få sällskap av ytterligare två bostadshus som bildar ett sammanhållet kvarter. Att tillföra bostäder till området gör att fler kan välja att bo närmare sin arbetsplats och hela området blir tryggare när fler människor vistas här. Dessutom skapas ett bättre underlag för restauranger, service och handel.

– I projektet har vi arbetat tillsammans för att hitta de bästa hållbara lösningarna utifrån byggnationernas förutsättningar. Att vi kan behålla den befintliga kontorsbyggnadens stomme och anpassa den till dagens krav – samtidigt som alla tre hus projekteras och produceras för att möta kraven för Miljöbyggnad Silver, men uppnå energiklass guld – känns ur ett hållbarhetsperspektiv väldigt bra, berättar Maria Lindberg, projektledare Balticgruppen.

Från internat till kontor och åter till bostäder

Det befintliga huset byggdes som internat för sjuksköterskestudenter på 1950-talet. Därefter har det agerat kontor, men på senare år stått helt tomt. Nu står byggnaden inför ytterligare en transformation. Som internat byggdes huset med många mindre rum och för att kunna bevara så mycket som möjligt av stommen omvandlas det nu till 110 hyresrätter. Bostäderna lämpar sig väl för studenter eller forskare med tanke på sin storlek och närheten till både sjukhus och universitet.

50-talshuset är karaktäristiskt för sin tid och arkitekterna har genomfört en återbruksinventering för att kartlägga vad som kan bevaras. De delar som rivs, rivs varsamt för att kunna återanvändas i nya sammanhang. Bland annat bevaras det mesta av stommen, stengolv, trappräcken och dörrpartier. På en del av byggnaden rivs bara de övre våningarna. Det nya taket som då uppstår blir en attraktiv uteplats som bidrar till en levande och trygg miljö för de boende.

Som ett modernt tillägg till sjukhusområdet förses kvarteret med ytterligare två bostadshus. Här ges plats för 57 bostäder, i huvudsak trerumslägenheter. Gestaltning och materialval för de nya byggnaderna anpassar sig väl till sin omgivning, samtidigt som de vittnar om en ny tid.

Hållbarhet

Med det egenutvecklade verktyget Kompass för hållbar arkitektur har LINK Arkitektur kartlagt vilka insatser som ger bäst effekt i relation till projektets hållbarhetsmål. Transformationsprojekt i sig är en stor vinst för klimatet. Därtill har energin setts över och det befintliga huset kommer att tilläggsisoleras och förses med nya fönster och nytt tak. De nya taken skapar även plats för solpaneler.

Bostäderna ligger nära ett stort resecentrum och alldeles intill ett populärt cykelstråk. Dessutom förses projektet med gott om cykelplatser och ytor för reparation av cyklar för att det ska bli så enkelt som möjligt att resa hållbart för de som bor eller arbetar här.

Ett projekt präglat av sin tid

Arbetet med Lasarettsbacken har pågått under en tid som ekonomin går ner, kostnader ökar och tillgången på material minskar. Arkitekterna på LINK Arkitektur har med stor kreativitet tagit sig an de förändrade förutsättningarna och hittat vägar för att ändå driva arbetet framåt. Byggherre är Balticgruppen och projektet genomförs i samverkan med OF bygg – ett starkt team som strävar mot samma mål. Exempelvis har bostadshusen utökats med ett antal lägenheter och materialen har justerats med hänsyn till marknaden. Att komplettera det befintliga huset med två nya byggnader var också ett sätt att gynna den totala projektekonomin – men framför allt för att tillföra fler bostäder till Umeå universitetsstad.