Samtal med regeringen om förutsättningar för läkemedelsindustrin i Sverige

Den 17 maj träffade näringsminister Thomas Östros LIF och andra representanter för företag och fackliga organisationer inom läkemedelsindustrin för att diskutera branschens förutsättningar. Det skedde mot bakgrund av att det i regeringsförklaringen aviserats överläggningar med för sysselsättning och tillväxt viktiga branscher i Sverige. LIF framförde vid mötet ett antal konkreta förslag som berör inte bara Näringsdepartementet, utan även Socialdepartementet och sjukvårdhuvudmännen i Sveriges Kommuner och Landsting. Eftersom alla förslagen är centrala för industrins framtid bör de ses som en del av ett samlat agerande från statsmaktens sida, och bör ingå i en övergripande plan för sektorn. 1. Åtgärd för att stärka kvalitetsarbetet i sjukvårdenriserna Staten bör som tilläggsdirektiv till Patientdatautredningen ge uppdraget att överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att kunna skapa en integrerad vårddokumentation, innefattande även uppgifter om läkemedelsanvändning, inte minst utifrån ett forsknings- och näringspolitiskt perspektiv. 2. Åtgärd för att skapa en finansiering av läkemedel som ser till helheten När det nu gällande treårsavtalet för läkemedelsfinansieringen löper ut behövs en ny modell för läkemedelsförmånen. Denna måste ta fasta på ett helhetstänkande för patientens samlade sjukvårds- och socialförsäkringsbehov och därmed undvika dagens problem med silo-budgetering och risken för suboptimering. 3. Åtgärd för att även sjukvårdshuvudmännen bidrar till att stärka klinisk forskning Genom de avtal staten har med sjukvårdshuvudmännen (Dagmar, ALF, läkemedelsförmånen mm) bör landstingen åläggas att stimulera klinisk forskning. 4. Åtgärd för att attrahera utländska investeringar i forskning och produktion Invest in Sweden Agency, ISA, bör ges i uppdrag att specifikt söka investeringar från globala läkemedelsföretag avseende produktion och/eller forskning. Arbetet bör ske i nära samråd med universiteten, regionala tillväxtorganisationer samt kommuner och landsting. 5. Åtgärd för att stärka myndigheterna på området Ansvarsfördelningen mellan myndigheterna LV, LFN, SBU och SoS är oklar. Det är önskvärt att regeringen tydligare reglerar respektive myndighets ansvarsområde, framför allt avseende läkemedel i användning, samt uttalar en tydlig ambitionsnivå för de svenska myndigheternas engagemang i EU-arbetet. 6. Åtgärd för att säkerställa effektivitet och kvalitet i läkemedelsdistributionen Om det svenska apoteksmonopolet helt eller delvis underkänns av EG-domstolen den 31 maj måste en reformerad läkemedelsdistribution ta fasta på att den svenska modellen sannolikt är en av Europas mest effektiva. Ett nytt system får inte göra det dyrare för staten (t.ex. genom att förhindra generisk konkurrens). Distributionen bör präglas av transparens och regleras så att incitament skapas för fortsatt effektivisering och ökad kundnytta, t.ex. genom en genomtänkt effektiv prisreglering och frånvaro av ägar- och/eller integrationsbegränsningar. 7. Förbättrad samordning inom regeringskansliet En permanent läkemedelsberedning eller annan form för löpande samråd bör bildas med representanter för berörda intressenter. Syftet är att på ett mer effektivt sätt kunna diskutera och bereda frågor som har närings-, sysselsättnings- eller forskningspolitiska konsekvenser för läkemedelsindustrin. Kontaktpersoner: Richard Bergström, telefon 08-462 37 11, mobil 0707-45 29 74