En forskningspolitik för konkurrenskraftig svensk Life Science

– Ta tillvara på infrastruktursatsningarna, öka digitaliseringstakten, och samverka mer med näringslivet för att lösa vårdens utmaningar, så sammanfattar vd Anders Blanck, LIFs inspel till den kommande forskningspolitiska propositionen.

Läkemedelsföretagen forskar fram och utvecklar nya läkemedel och bättre behandlingsmetoder men industrin är också en viktig forskningsfinansiär. 2017 stod de forskande läkemedelsföretagen Sverige för en tiondel av den näringslivsfinansierade forskningen, som i sin tur uppgick till 155 miljarder kronor.

– Allt fler länder ser värdet av de forskande läkemedelsföretagens närvaro och arbetar hårt för att skapa bra villkor och ett generöst samarbetsklimat för att locka investeringar och etableringar till det egna landet, konstaterar Anders Blanck.

Regeringens framtida forskningspolitik är därför av central betydelse för att skapa de förutsättningar som behövs för att Sverige ska kunna hävda sig i den stenhårda internationella konkurrensen:

– Många av de utmaningar för forskningspolitiken som LIF lyfte 2015 kvarstår men vi tycker att utgångsläget är bättre, och regeringen har ökat engagemanget för Life Science-frågorna, menar Anders Blanck.

– Viktigt nu är att få avkastning på de gjorda investeringarna, inte minst infrastruktursatsningarna.

Några av de insatser som LIF särskilt vill lyfta inför den kommande 4-årsperioden är:

• Förbättra samverkansklimatet och etablera partnerskap på flera nivåer. Läkemedelsföretagen kan bidra med kunskap, internationella kontaktnät, forskningsinfrastruktur, regulatoriska kunnande och kompetens inom projektledning och läkemedelsutveckling.
• Öka den nationella samverkan för att minska risken för suboptimering. Life Science-kontorets roll måste vara tydlig och det bör ha ansvar för att hålla samman den policyutveckling som måste ske på nationell nivå under de kommande fyra åren.
• Tillgängliggör forskningsinfrastrukturen. Ett av de viktiga områdena för ökad nationell samordning är hur vi skapar största möjliga nytta av den svenska Life Science-infrastrukturen. Forskande företag måste kunna nyttja de olika resurserna och satsningarna.
• Använd insamlade data och utnyttja kvalitetsregister. En nationell samling behövs för att frigöra den potential som finns i svenska hälso- och vårddata. LIF har listat de viktigaste förslagen för detta i ”Åtgärder för att förbättra tillgången till och analys av hälsodata”.
• Öka de företagsinitierade kliniska läkemedelsprövningarna. Kliniska läkemedelsprövningar ger direkt nytta för patienter, hälso- och sjukvården och samhället i stort och är en förutsättning för att svenska patienter snabbt ska få tillgång till ny typ av behandling. Den nedåtgående trenden för de kliniska läkemedelsprövningarna måste vändas genom att titta framåt på nya typer av och sätt att genomföra kliniska läkemedelsprövningar. LIFs förslag inom detta område finns samlade i ”Åtgärdsförslag för att öka företagsinitierade kliniska läkemedelsprövningar”.
• Stärk kompetensutvecklingen och utbytet mellan olika sektorer och branscher. Tillgång på kompetenta medarbetare är en förutsättning för en vital Life Science-sektor i Sverige. Forskning och utbildning måste hålla toppklass, det måste gå att röra sig mellan näringsliv och offentlig sektor, och Sverige måste kunna attrahera internationella experter. Att regeringen vill utöka det så kallade FoU-avdraget är positivt. Men viktigt är också att tiden som expertskatten gäller måste utökas, så att den blir i paritet med våra nordiska grannländer.

Hela inspelet liksom tidigare publicerade handlingsprogram:
https://www.lif.se/fragor-vi-arbetar-med/i-fokus/forskning/foi-inspel