Ny kunskap om digital vård

För drygt ett år sedan tog Regionstyrelsens Innovations- och utvecklingsutskott initiativ till en forskningsstudie som studerar system- som patienteffekter vid införandet av digitala vårdtjänster med särskilt fokus på primärvården. Ett av målen med rapporten är att föra kunskapsutvecklingen framåt och undersöka evidens för att i framtiden tryggt kunna breddinföra digitala vårdtjänster. Rapporten och resultaten har nu återraporterats och är första delen i en mer djuplodande forskningsstudie som presenteras under våren 2020.

- Användningen av digitala vårdtjänster har ökat dramatiskt de senaste åren. Detta har inneburit nya mönster och stora förändringar, inte minst i patienternas uppfattning och förväntan på vården. Dessa nya mönster kräver en ordentlig systemanalys där vi tillsammans med både fysiska och digitala vårdgivare och patienter utvärderar effekterna av den pågående utvecklingen. Jag är stolt över att vi nu påbörjat ett sådant arbete och bidrar till kunskapsutvecklingen, säger Daniel Forslund (L) ordförande i Innovations- och utvecklingsutskottet.

I rapporten presenteras nio problemformuleringar med syfte att se effekterna av hur sjukvården i regionen påverkas på systemnivå vid införandet av digitala vårdtjänster. Syftet är också att kartlägga vilka patientgrupper som använder den digitala vården, träffsäkerhet i diagnostik vid digitala vårdmöten samt undersöka om den digitala vården når patienter som annars hade sökt vård för sent eller på fel vårdnivå. Några av de problemformuleringar som presenteras är:

• Hur garanterar Stockholms läns landsting en god och jämlik vård för samtliga länets patienter vid införandet av nya digitala vårdtjänster?
• Hur påverkas väntetider på systemnivå, för förstakontakter såväl som för hela vårdkedjan?
• Hur påverkas arbetsmiljö och utbildningsbehov hos vårdpersonalen vid införandet?

Det sammanfattade resultatet visar att de digitala vårdtjänsterna ökar tillgängligheten till sjukvård i flera avseenden i jämförelse med fysisk primärvård. Det nya sättet att interagera med sjukvården ökar patienternas upplevelse av självbestämmande. Användandet speglar dock sannolikt inte hela vårdbehovet hos stockholmarna.

- Av sammanfattningen att döma kan man säga att tillgängligheten och patientens autonomi – patientmakt, valfrihet – har ökat, men att det generellt behövs mer kunskap på området. Vår studie är en viktig del av den digitala utvecklingsresan som handlar om att göra det digitala till det normala. Min förhoppning är att rapporten och kommande studier kommer föra utvecklingen på området ännu lite mer framåt, säger Daniel Forslund (L).