Blogginlägg -

En gång är ingen gång....eller?

Var går egentligen tidsgränsen för att en arbetsinsats skall betraktas som meningsfull. Är det exempelvis någon mening att arbeta i en minut med något ifall man har just en minut till förfogande? Om inte tidsrymden av en minut är meningsfull så blir det således ingen mening att lägga på ytterligare en enhet av samma meningslösa tidsrymd så att man nu har två minuter till förfogande. Eftersom två minuter då också är meningslös så blir detsamma fallet ifall man besitter fyra minuter, åtta minuter, sexton minuter och så vidare. Enligt detta resonemang så blir alla arbetsinsatser meningslösa eftersom tiden inte är tillräcklig för att få någonting gjort eller för att kunna tillgodogöra sig ny kunskap och färdighet.

Samma resonemang gäller naturligtvis även vid andra mätenheter än tid. Hur många repetitioner av en övning (exempelvis en golfsving) är nödvändiga för att det skall betraktas som meningsfull träning? En? Om inte så är vi fast i samma logiska dilemma ånyo, det vill säga oändligt många repetitioner leder fortfarande inte till förbättrad prestation. Ett annat exempel: "Vad tjänar det till att jag sopsorterar då ingen annan på jobbet gör det?" Eftersom en person inte gör någon skillnad för gruppens miljörelaterade beteende så gör tillägget av en till heller ingen skillnad. Således blir det i förlängningen meningslöst även för arbetsplatsen som helhet att sopsortera. Ytterligare ett exempel är att man tycker att man kan unna sig att plocka hem lite kontorssaker från jobbet (t ex. kollegieblock, pennor, skrivarpapper etc.) eftersom det ändå är en så pass liten kostnad för företaget/organisationen att det inte märks i det stora hela. Således kan två personer göra likadant, och i förlängningen kan hur många människor som helst göra likadant. Gör det fortfarande ingen skillnad?

Detta moralfilosofiska dilemma kan enbart lösas genom att man utmanar tron att ens egen insats inte gör någon skillnad. För att få helheten att fungera så måste den enskilde individen, inte minst chefen/ledaren som förebild, ta sitt ansvar och sedan försöka påverka personal och arbetskamrater genom att utmana dem så snart de kommer med argumentet ”Ja men spelar det så stor roll, min insats gör väl varken till eller från”.

Stefan Söderfjäll

Relaterade länkar

Ämnen

  • Företagande

Kategorier

  • ledarskapets 5 utmaningar
  • transformerande ledarskap

Regioner

  • Stockholm

Kontakter

Stefan Söderfjäll

Presskontakt Fil. Dr, konsult och en av Ledarskapscentrums grundare 0730-801 488

Relaterat innehåll

Svart-vitt tänkande

En tankevurpa som som degklumpen innanför våra pannben titt som tätt producerar är den som kallas för svart-vitt tänkande. Detta sätt att tänka grundas i människans sträven efter att ha en stabil, tydlig och konsekvent uppfattning av tillvaron och därmed ibland kan tänka överdrivet mycket i termer av antingen eller och allt eller inget.

En gång är alla gånger - om övergeneraliseringar

Generalisering fyller i grunden en viktig funktion eftersom detta hjälper oss att dra nödvändiga slutsatser i situationer där vi inte känner till alla fakta. Dilemmat blir när generaliseringen går till överdrift så att vi helt stänger dörren till möjligheten att denna situation skulle kunna vara annorlunda än tidigare situationer.

Det fundamentala attributionsfelet.

En av de vanligaste tankevurporna som vi människor gör kallas för det fundamentala attributionsfelet vilket kortfattat innebär att tenderar att överskatta betydelsen av inre faktorer och underskatta yttre faktorer vid förståelse och förklaring av mänskligt beteende.

Om självrättfärdigande och bevarande av en positiv självuppfattning

Det finns olika typer av rättfärdiganden en individ kan använda sig av. Ett rättfärdigande är att söka en yttre förklaring till ens tillkortakommande, såsom att exempelvis skylla på dåligt stöd, bristande tid och resurser, för mycket annat att göra etc. Ett annat är att helt enkelt förändra attityden till prestationen och intala sig att det inte är så viktigt att prestera bra.

Att leva medan tiden går - om förändringens nödvändighet och svårighet.

Vi skådar i dag en förändringstakt i arbetslivets villkor som vi aldrig sett förut, då tillvaron var mer stabil. Teknologisk utveckling, rörlighet mellan landsgränser, skolreformer, arbetsrelaterad ohälsa, miljöhot, världshändelser etc. bidrar till att tillvaron på våra arbetsplatser ser annorlunda ut och ställer andra krav idag än tidigare.

Man behöver inte ha tagit självmord för att kunna hjälpa den självmordsbenägne

För den som vill utvecklas som ledare så finns mycket kunskap att inhämta från andra områden än just ens egen verksamhet. Utan ett kontinuerligt inflöde av influenser utifrån så löper varje verksamhet risken att fastna i ett alltför okritiskt förhållningssätt där misstag, brister och tillkortakommanden i den egna verksamheten möts av slutna ögon och döva öron.

"Jag har inte tid unge man, jag har inte tid"

Hörde en gång en historia berättas om en ung man som tar en promenad genom en skog. När han vandrat en stund så möter han en äldre man som är fullt sysselsatt med att försöka såga ned ett jättelikt träd med en rostig såg. Den yngre mannen står kvar en stund och betraktar hur den äldre i sitt anletes svett stånkar, frustar och sliter, till synes utan att komma någon vart. Den yngre promenerar efter