Många chefer vill anställa nyanlända – men trösklar och hinder fortfarande för stora

Svenska chefer vill anställa nyanlända och bidra till att lösa integrationen i praktiken. Men hinder i form av krångliga regler, språkbarriärer och problem med kunskapsvalidering gör att många tvingas avstå från att anställa. Det visar en kommande rapport från Ledarna inom privat tjänstesektor (LPT), baserad på en stor undersökning som gjorts bland medlemmarna. Rapporten släpps i sin helhet under Almedalen 2016.

Närmare hälften av cheferna svarar att de ser fördelar med att anställa nyanlända och bara en knapp fjärdedel svarar att de inte ser några fördelar. Anledningen till att man skulle vilja anställda nyanlända är många, men som de största fördelarna nämns att det är bra för Sverige att ta ansvar för integrationen, att det är viktigt för företag att ta socialt ansvar och att nyanlända kan skapa nya utvecklingsmöjligheter och fylla kompetensluckor på svenska privat tjänsteföretag.

Kvinnliga chefer ser i större utsträckning (51 procent) fördelar med att anställda nyanlända än deras manliga kollegor (43 procent). Bara 16 procent av de kvinnliga cheferna svarar att de inte kan se några fördelar medan samma siffra bland männen är 30 procent. Fler kvinnor än män anger att det är bra för integrationen och företagets sociala ansvar att anställa nyanlända, medan fler män än kvinnor anger ekonomiska fördelar och det faktum att nyanländas incitament att komma in på arbetsmarknaden gör dem lojala och motiverade som skäl till varför man skulle vilja anställa nyanlända.

– Jag tycker att det är positivt att många av våra medlemmar, som har avgörande roller i en fungerande praktisk integration, ser fördelar med och vill anställa nyanlända. Jag är dock förvånad över att undersökningen visar så stora skillnader i attityder och syn på nyanlända på arbetsmarknaden mellan män och kvinnor, säger Lorri Mortensen Mates, ordförande för Ledarna inom privat tjänstesektor.

Trots det anställs för få nyanlända i Sverige och skälen till det är många. Bara strax över hälften av respondenterna känner till att vuxna asylsökande faktiskt har eller kan få tillstånd att jobba i väntan på uppehållstillstånd - genom att ha bevis om att vara undantagen från skyldigheten att ha arbetstillstånd.

– I hög utsträckning är det våra medlemmar som faktiskt ska lösa integrationen i praktiken. Men vår undersökning visar att de saknar verktyg, processer och kunskap för att det faktiskt ska hända. I framtiden vill jag se en ökad dialog mellan myndigheter och näringsliv, bättre verktyg, mer anpassat regelsystem och en större förståelse för den potentialen nyanlända har. Då kan vi och våra medlemmar ta vårt fulla ansvar för att integrera i praktiken, för viljan finns, säger Lorri Mortensen Mates, ordförande för Ledarna inom privat tjänstesektor.

För mer information, kontakta Lorri Mortensen Mates, ordförande LPT:
Epost: lorri@lipt.se
Mobil: 070 825 03 66

Om undersökningen:
Under perioden 10-20 Maj 2016 genomfördes en kvantitativ webbundersökning via Easyresearch på uppdrag av LPT. Totalt gjordes 1526 intervjuer bland LPTs medlemmar, alla individer med olika chefsbefattningar inom privat tjänstesektor. Rapporten släpps i sin helhet under Almedalen 2016.