Sveriges kontantinfrastruktur är sårbar

Idag presenterar länsstyrelserna rapporten ”Bevakning av grundläggande betaltjänster 2021” för regeringen. Bedömningen är att tillgången till grundläggande betaltjänster är tillfredställande för stora delar av befolkningen, i stora delar av landet. Men rapporten lyfter också frågor om digital utsatthet, sårbarheter i kontantkedjan och allas rätt till ett betalkonto.

I år bedömer 17 av 21 länsstyrelser att tillgången till grundläggande betaltjänster för privatpersoner i allmänhet är tillfredsställande. Det motiveras av att många kan och vill använda digitala betaltjänstlösningar. Hela 18 av 21 länsstyrelser säger däremot att situationen inte är acceptabel för gruppen äldre eller för personer med funktionsnedsättningar.

– Vi ser att tillgången till betalningsförmedling och möjligheten till personlig service fortsätter minska. Samtidigt som allt fler betalningslösningar kräver en digital delaktighet som många äldre och människor med olika funktionsnedsättningar inte har, säger Anna-Karin Drake, nationell samordnare för länsstyrelsernas bevakning av grundläggande betalningstjänster.

Strukturomvandlingen från manuella till digitala betaltjänster är tydligt. Ställen där det går att utföra betaltjänster minskar och enskilda aktörer får närmast monopolliknande ställningar på marknaden.

– Länsstyrelserna anser att det fortfarande finns behov av statliga stödinsatser på orter där marknaden inte tillgodoser behovet. Men de statliga stödinsatserna är beroende av att det finns en fungerande kontantinfrastruktur i Sverige. För att Sverige ska kunna behålla en rikstäckande kontantinfrastruktur ser vi att fler åtgärder kan komma att bli nödvändiga, säger Johanna Jansson, även hon nationell samordnare för länsstyrelsernas bevakning av grundläggande betalningstjänster.

En annan fråga som särskilt lyfts i årets bevakningsrapport är rätten till betalkonto. Länsstyrelserna har i olika rapporter och i sin bevakning sett att fler personer nekas att öppna betalkonto i Sverige. Utan tillgång till betalkonto sker en drastisk minskning av människors möjlighet att sköta sina betaltjänster. Ofta nekas personer med hänvisning till regelverket för penningtvätt och kravet på identifiering och kundkännedom, men antalet ärenden där konsumenter tycks bli nekade på grund av dålig ekonomi, betalningsanmärkningar och skuldsanering har också ökat.

Här kan du ta del av hela rapporten

För mer information kontakta
Johanna Jansson, nationell samordnare för länsstyrelsernas bevakning av grundläggande betalningstjänster, 010-225 02 68, johanna.w.jansson@lansstyrelsen.se

Anna-Karin Drake, nationell samordnare för länsstyrelsernas bevakning av grundläggande betalningstjänster, 010-225 04 45, anna-karin.drake@lansstyrelsen.se

Om uppdraget: bevakning av grundläggande betalningstjänster

Riksdagen beslutade 2007 att lagen om grundläggande kassaservice skulle avskaffas. Därmed avvecklades Svensk Kassaservice som utförde kassa-, bank- och plusgirotjänster. Den tidigare lagen om grundläggande kassaservice ersattes av det av riksdagen beslutade politiska målet att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Med grundläggande betaltjänster avses tjänster för att:

• sköta betalningsförmedling, exempelvis betala räkningar
• ta ut kontanter
• sätta in dagskassor på bankkonto för företag och föreningar.

Länsstyrelserna har sedan 2009 i uppdrag att bevaka hur de grundläggande betaltjänsterna motsvarar samhällets behov.