Historiker Carin Bergström skildrar Viktor Rydbergs betydelse för Djursholm i ny bok

Djursholm är Sveriges första planerade villastad, skapad efter en internationell förebild. I sin nya bok Viktor Rydberg – Nationalskalden som formade det liberala Djursholm beskriver historikern och författaren Carin Bergström på ett engagerande sätt vilken central roll Viktor Rydberg spelade i tillblivelsen av villastadens utveckling och kulturliv under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet.

– Idén till den här boken kom när jag för cirka 13 år sedan flyttade till Djursholm. Jag ville veta mer om platsen och gick med i olika föreningar, bland annat hembygdsföreningen. Många känner till Djursholms historia, men få känner till Viktor Rydbergs del i historien om Djursholm, det är en bortglömd historia. Många har också fördomar om Djursholm, men få känner till grundidén bakom skapandet av Djursholm – att det skulle vara en villastad med liberal grund, säger Carin Bergström.

I slutet av 1800-talet skapades Djursholms villastad på privat initiativ. Det var ett nytt sätt att leva för en del av Sveriges finans- och kulturelit. Många kände sig kallade, men inte många nog. Man behövde ett dragplåster, en ledstjärna, och man lyckades locka Viktor Rydberg, Sveriges nationalskald, att flytta dit. Med sin blotta närvaro kom han att bli en samlande gestalt för

Djursholms nystartade samhälle, som även kom att attrahera betydande profiler som August Strindberg, Alice Tegnér och Erik Axel Karlfeldt. Där levde han de sista fem åren av sitt liv, gift med sin Susen, och var oerhört produktiv. Han var då verksam som professor i kulturhistoria vid Stockholms högskola.

Carin Bergström låter oss följa nationalskalden i den nya miljö han var med om att skapa. Vi får ta del av de människor han mötte och de händelser som formade hans sista tid. Boken innehåller flera intressanta berättelser, till exempel om hur Alice Tegner, som också bodde i Djursholm, tonsatte Rydbergs “Gläns över sjö och strand”.

Jag klättrar upp på den gamla banvallen, går längs gångstråket som en gång var järnvägsspår och tänker på Dexippos – han som blev en vägvisare för de unga männen i Aten. Vad ville Viktor Rydberg säga med dikten? Den skrevs för nära hundrafemtio år sedan i en annan tid och en annan tankevärld. Det sägs att han ville inspirera ungdomen att kämpa för mänsklighetens högsta ideal ”frihetskärlek, mannamod, fosterlandskärlek och sanningsträngtan”. Det är högstämda ord från en svunnen tid som känns gammalmodiga, men om man översätter dem till dagens ”svenska” skulle det vara en uppmaning till ungdomen att strida för demokratiska principer, söka sanningen och värna friheten – både den individuella och den kollektiva.

– ur boken.

Carin Bergström är historiker och författare. Hon har bland annat arbetat på Riksantikvarieämbetet, varit museichef på Skoklosters Slott samt chef på Hallwylska museet och överindent vid Kungliga Husgerådskammaren. Hon har tidigare gett ut flera böcker där hon beskriver det historiska Sverige.