Hur mår Landskrona?

Foto: Anders Ebefeldt studio-e.se

För att följa folkhälsans utveckling i Landskrona stad görs vart fjärde år en sammanställning av befolkningens hälsa och välfärd, en folkhälsorapport.

Sedan föregående folkhälsorapport har det skett en förbättring avseende knappt hälften av indikatorerna.[1]

Antalet förvärvsarbetande i kommunen har ökat och ohälsotalen har förbättrats jämfört med tidigare rapport. I arbetslivet är det också färre som upplever en anspänd arbetssituation och höga psykologiska krav i arbetet, även antalet anmälda arbetsskador har minskat.

Hushållen uppger också en lägre ekonomisk stress. Förtroendet för samhällsinstitutioner har ökat markant och landskronabornas tillit till andra människor har även den utvecklats i positiv riktning.  Även valdel­tagandet i riksdagsvalet har ökat. Vad gäller levnadsvanor har Landskrona fortfarande en hög andel vuxna rökare, positivt är dock att andelen minskar, vilket i sin tur innebär en minskning av den passiva rökningen. Den fysiska aktiviteten har också totalt sett förbättrats

Alla områden följer dock inte den positiva trenden och i vissa fall har situationen försämrats. Folkhälsorapporten visar att nivån på hälsa och välfärd skiljer sig åt mellan olika grupper av befolkningen i Landskrona. Med arbetslöshet och sämre socioekonomi följer även sämre hälsa och andelen hushåll med låg inkomst har ökat i Landskrona liksom andelen arbetssökande. Även det sociala deltagandet och upplevelsen av att ha tillgång till emotionellt och praktiskt stöd har försämrats, liksom den psykiska ohälsan. Tyvärr har Landskronabornas upplevelse av otrygghet och svag social förankring i sitt bostadsområde ökat sedan tidigare undersökningar. Vad gäller levnadsvanorna syns en ökning av andelen överviktiga och feta. Vi kan också konstatera att andelen rökande ungdomar ökar i motsats till den vuxna befolkningen.  

Mellan könen går det också att se skillnader i hälsa, kvinnor har sämre hälsa i arbetslivet och sämre psykisk hälsa än män. När det däremot gäller alkoholkonsumtion, matvanor, övervikt och dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar har männen sämre värden än kvinnorna. Även när det gäller fysisk aktivitet finns skillnader, Landskronas kvinnor har blivit mer fysiskt aktiva medan männen blivit mer stillasittande. Männen upplever också i högre utsträckning än kvinnorna låg kontroll i sitt arbete.

Utifrån rapporten kan vi konstatera att flera områden har utvecklats i positiv riktning men vi ser också att det fortfarande finns mycket att arbeta med för att förbättra hälsoläget och minska skillnaderna i hälsa. Med utgångspunkt i folkhälsorapporten har sex prioriterade förbättringsområden med mätbara mål valts ut.

1. Arbete och Utbildning

2. Barn och ungas uppväxtvillkor

3. Psykosocial hälsa

4. Tobak, alkohol, narkotika och andra droger

5. Levnadsvanor (matvanor och fysisk aktivitet)

6. Trygghet, boende och stadsutveckling

Dessa prioriterade områden ska fungera som grund för folkhälsorådets fortsatta arbete med att skapa ett sammanhållet och målinriktat folkhälsoarbete i Landskrona stad och en kommunövergripande handlingsplan och policy håller på att tas fram. I Folkhälsorådet ingår representanter från bland annat kommunala förvaltningar, hälso- sjukvård, tandvård, försäkringskassa och föreningsliv. Till folkhälsorådet knyts arbetsgrupper som fokuserar på specifika åtgärder. Ett exempel är det tobaksförebyggande samverkansprojekt som folkhälsorådet initierat på Dammhagskolan tillsammans med tandvården med anledning av den ökande andelen unga rökare i kommunen. Folkhälsorådet har också under hösten verkat för att en tjänst som alkohol- och drogförebyggande samordnare skulle tillsättas i kommunen, något som nu skett.

Folkhälsorapporten presenteras vid en presskonferens den 4 januari klockan 10.00 

Kontakt: Carolina Lindholm, vik. Folkhälsosamordnare

E-post carolina.lindholm@landskrona.se  Tfn: 0733-47 30 09

[1] Den övervägande delen av statistiken för indikatorerna är tagna från källor på nationell och regional nivå och periodiciteten för statistiken varierar. En del statistik är tillgänglig årligen. Annan statistik är tillgänglig i olika intervaller beroende på att den inte sammanställs oftare eller att statistiken bygger på enkäter som genomförs med längre intervall.