Framgångsrikt Skolverksprojekt i Laholms kommun för flerspråkiga barn och elever summeras

Skolverkets representanter undervisningsråden Anki Näckstam och Lovisa Lind var på plats när utbildningsförvaltningen i Laholms kommun summerade det treåriga Skolverksprojektet Riktade insatser för flerspråkiga barn och elever.

De har följt projektet och varit med som ett stöd under resans gång – och de är imponerade över det arbete som gjorts i Laholms kommun.

- Allt har varit så proffsigt och väl förberett, det ser vi inte överallt när vi besöker kommuner, säger Anki Näckstam. Och den skriftliga slutredovisningen är det bästa som vi läst, säger hon.

Utvalda rektorer, lärare, studiehandledare och skua-utvecklare var inbjudna för att ta del av erfarenheter och lärdomar som man fått under projektets gång. Flera medarbetare från respektive verksamhetsområde deltog också i olika panelsamtal ledda av Richard Mortenlind, förvaltningschef för utbildningsförvaltningen när man summerade vad projektet lett till.

Sommaren 2021 beviljades Laholms kommun 12 miljoner kronor för att arbeta med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för flerspråkiga barn och elever.

- Drivkraften för det här projektet har handlat om att rusta barn och unga för framtiden. Det startade med en inbjudan från Skolverket december 2020. Då anade jag inte vad vi skulle ge oss in i, men jag tyckte att det var oerhört angeläget att utveckla arbetet med våra flerspråkiga barn och elever, säger Richard Mortenlind förvaltningschef utbildningsförvaltningen.

Under de gångna tre åren har förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildningen ingått i projektet där målet varit att fler barn och elever ska nå målen i förskola, förskoleklass och fritidshem samt att förbättra förutsättningarna för goda kunskapsresultat för eleverna i grund- och gymnasieskola och inom kommunal vuxenutbildning.

Förskola

I förskolan har man haft ett intensivt inre arbete för att skapa gemensamt förhållningssätt och dela kunskap med varandra. Alla medarbetare har fått gå samma utbildning inom SKUA, språk och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Roxanna Kurko är en av medarbetarna inom förskoleverksamheten i Laholms kommun. Hon talar själv rumänska och berättar om kluvenheten som hon kände tidigare i arbetet med flerspråkiga barn. Var det rätt att låta barn med annat modersmål sitta bredvid varandra och prata på sitt hemspråk eller skulle man försöka sära på dem så att de tvingades prata svenska mer?

- Efter kursen har jag en annan förståelse och vet hur viktigt det är att barn får fortsätta använda sitt modersmål, säger hon. Barnen blommar ut när de får prata med andra barn på sitt modersmål, säger Roxanna Kurko.

Skola

Inom grundskolan har fokus dels varit på ämnet svenska som andra språk (SVA), dels på fritidsverksamheten. Här har man arbetat med interna nätverk, en gemensam utbildning samt att samla kompetens att bygga vidare på internt.

För ett par år sedan var måluppfyllelsen i ämnet svenska SVA extremt låg. Det var inget eget ämne på schemat utan gjordes inom ramen för den ordinarie klassrumsundervisningen.

Sedan dess har ämnet gjorts om och SVA ligger nu parallellt i schemat med övriga elevers undervisning i svenska. Alla flerspråkiga elever som har ämnet SVA bildar nu en egen klass årskursvis i detta ämne, något som de berörda eleverna först var tveksamma till, men som många nu uppskattar.

- Jag kan få hjälp på ett annat sätt och förstår bättre, berättar Mohamed Shahen Asaad, elev på Lagaholmsskolan.

Fritidshemsverksamheten har genom projektet bland annat utvecklat sitt synsätt kring eleven och hur skola och fritidshem hänger ihop.

- Vi ser elevens hela dag och har skapat ett forum för att få samsyn i arbetslaget, det är enormt viktigt, säger Camilla Nilsson, rektor på Glänningeskolan.

Gymnasiet och vuxenutbildningen

Bianka flyttade till Sverige 2019 från Rumänien och kommer ursprungligen från Italien. Trots att Bianka redan kunde fem andra språk var vägen för att lära sig svenska svår berättar hon. Emma Petersen som genom projektet anställdes som socialpedagog på Osbecksgymnasiet har varit ett stort stöd för Bianka i hennes studier och möjligheten att lära sig svenska.

Just satsningen på en socialpedagog inom ramen för projektet genom Skolverket var något nytt som ingen kommun testat tidigare och det var inte självklart att satsningen skulle beviljas.

- Jag erkänner att jag var osäker på den här rollen, men är jätteglad att vi tog beslutet att bevilja det, säger Anki Näckstam, undervisningsråd på Skolverket. Det har blivit prejudicerande och är numera något som andra kommuner också satsar på, så där gick Laholms kommun i bräschen. Jag gör en pudel, vad bra det blev, säger hon!

Vuxenutbildningen

Övergången för de elever som går direkt från gymnasiet till vidare studier på vuxenutbildningen har tidigare varit en svag länk. Genom projektet har man nu samlat alla berörda medarbetare i båda skolformerna i ett gemensamt nätverk där man fördelar vem som gör vad för att fånga upp varje elev och förbereda eleven på det som skiljer sig åt mellan gymnasiet och vuxenutbildningen.

- När man kommer till vuxenutbildningen så behöver man till exempel själv ordna med sin lunch och man har ingen mentor längre, säger Caroline Jacobsson, biträdande rektor på vuxenutbildningen.

Arbetet med övergången har systematiserats och man har tagit fram ett årshjul som stöd för att kunna fånga upp rätt saker vid rätt tillfälle.

- Numera pratar vi med eleverna redan i slutet av deras gymnasietid istället för att försöka få tag på dem senare, säger Inger Reinfeldt, lärare på vuxenutbildningen.

Det treåriga projektet övergår nu i ordinarie verksamhet.

- Vi avslutar projektet, men utvecklingsresan fortsätter. Alla barn har rätt till bra lärarstöd för att uppnå så god måluppfyllelse som möjligt och nu har vi lagt grunden till ett gemensamt synsätt och förhållningssätt, säger Richard Mortenlind.