Vad händer med tidigare ensamkommande barns situation, behov och rättigheter?

Långa handläggningstider, skärpt asyllagstiftning och en utvidgad gymnasielag. Det har bidragit till att tidigare ensamkommande barn befinner sig i en oviss och juridiskt komplicerad situation där ungdomar faller mellan stolarna. Det här togs bland annat upp under konferensen ”18+ Vad händer nu?” som sammanfattats i en nyutkommen rapport.

– Situationen kommer att leva kvar socialt och juridiskt. Så länge ungdomarna är kvar i Sverige har vi att hantera de juridiska konsekvenserna och möjligheterna, sa Viktor Banke, advokat och en av de medverkande på den konferens som Länsstyrelsen Västra Götaland och Göteborgsregionen arrangerade under hösten.

Tidigare ensamkommande ungdomar hamnar ofta i en gråzon när det gäller rättighetsanspråk. Konferensen lyfte ett antal målkonflikter kopplade till den utvidgade gymnasielagen såsom rätten till bostad, rätten till utbildning, rätten att vara fri från våld och diskriminering samt rätten till bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa.

Röster från berörda ungdomar

Under konferensen berättade fem ungdomar från projektet RÄTT FRAM om hur de ser på den nya gymnasielagen och hur deras och andra ungdomars situation ser ut. Så här sa ett par av dem:
– Jag fick avslag och de skrev upp min ålder. Jag tappade allt jag hade förut: bostad, pengar och allting. Det HVB-hem där jag bodde sa att jag hade en vecka på mig att lämna. Jag är i ett land där jag inte känner någon. Hur ska jag klara mig?

– Gymnasielagen är en jättebra lag för de som omfattas av den. Men för de som inte omfattas av lagen, till exempel jag, är allting kaos. Kravet är att man ska ha väntat i 15 månader och jag har bara väntat 13 månader. Så nu är min situation inte så bra.

Behov som uttrycktes av deltagarna

De som deltog i konferensen var personer verksamma inom det civila samhället, Västra Götalandsregionen, kommuner, Migrationsverket, Polisen med flera. Under dagen framkom att en otydlig lagstiftning, tillämpning och direktiv gör att lagen tolkas olika i olika kommuner vilket i sin tur ger ungdomar olika förutsättningar. Kommunerna efterlyser långsiktig planering och stöd från nationell nivå.

Även när det gäller bostadsförsörjning efterfrågar kommuner bättre samverkan och ökat ansvar från det offentliga. En effekt av att vara hemlös är att det blir svårt att klara skolan. Kommuner trycker också på behov av en ökad samverkan mellan kommun och civilsamhälle då civilsamhället har tagit ett stort ansvar. Kommuner lyfter att mer yrkesinriktade program skapar ökade möjligheter för ungdomarna. Ett behov av en trygg vuxenkontakt/kontaktperson för ungdomarna diskuterades av flertalet grupper.

Vad behöver Länsstyrelsen titta på framåt?

Länsstyrelsen ska medverka till att det finns beredskap och kapacitet hos kommunerna att ta emot nyanlända och ensamkommande barn. I uppdraget ligger även att belysa hur de mänskliga rättigheterna efterlevs på regional och lokal nivå.

– Under konferensen lyftes behovet av en strukturerad samverkan på strategisk och beslutande nivå kring de här frågorna. Länsstyrelsen tillsammans med andra aktörer behöver också fortsatt stödja dem som jobbar med de här frågorna, till exempel med liknande konferenser som den här, säger Joana Ivarsson Vitório, integrationsutvecklare på Länsstyrelsen Västra Götaland.