Biokrediter eller biodiversitetskrediter är ett begrepp som hörs allt oftare. Men det finns bara ett fåtal exempel på genomförda affärer i Sverige. Vad skulle krävas för att biokrediter ska bli ett effektivt bidrag för att skydda den biologiska mångfalden och hur ser svenska företag och organisationer på utvecklingen av en marknad i Sverige? Välkommen!
Bilden av genteknik och GMO har ändrats visar en studie som genomförts av Gentekniknämnden. Undersökningen kommer att redovisas och diskuteras vid ett seminarium på KSLA som arrangeras i samarbete med Rifo och Gentekniknämnden.
KSLA:s Kommitté för Biologisk Mångfald har under tre år arbetat med att samla kunskap och erfarenhet kring mätning av biologisk mångfald, med fokus på skogs- och jordbruksmark. Slutseminariet arrangeras på KSLA 29 april. Det är uppdelat i två delar med en redovisning av kommitténs erfarenheter på förmiddagen och med expertpresentationer av nya metoder på eftermiddagen. Välkommen!
Europa står inför stora utmaningar att minska beroendet av rysk gas och mineralgödsel. EU-kommissionen har svängt och vill kraftigt utvidga tullarna för gödsel och fler jordbruksprodukter från Ryssland och Belarus. Sverige har därför en unik möjlighet att utveckla en ny industri som kan stärka vår försörjningstrygghet.
Sedan 2016 tillämpar Martin Krokstorp conservation agriculture på sin gård i Skåne. En växtodling som bygger på återcirkulation av växtnäring, minimerad jordbearbetning, varierande växtföljd och ständigt grön mark med mellangrödor. En förebild för framtidens hållbara odlingssystem som kan klara att producera tillräckligt med mat, skapa ökad biologisk mångfald och minska miljö- och klimatpåverkan.
Det finns idag en växande efterfrågan på hållbart producerad mat och ett stort behov av att förbättra hållbarheten i livsmedelssystemet. En väg framåt är att ändra vår syn på förluster i livsmedelskedjan från att vara restråvaror av lågt värde till att vara primära råvaror med hög potential för direkt livsmedelsproduktion. Välkommen till denna internationella heldagskonferens!
Nästan två tredjedelar av den europeiska marken befinner sig i ett ohälsosamt tillstånd, visar nya rön från EU Soil Observatory. EU-kommissionen har därför tagit fram Mission Soil (A Soil Deal for Europe) och medfinansierar även partnerskapet AGROECOLOGY (European partnership on accelerating farming systems transition) där forskare och behovsägare kan samverka, testa och visa på nya lösningar.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien uppmärksammar goda insatser inom de areella näringarna med priser och belöningar.
Vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens sammankomst den 14 november 2024 valdes 20 nya ledamöter in, tio av dem i Jordbruksavdelningen: Helena Aronsson, Uppsala, Lotta Berg, Axvall, Palle Borgström, Älvängen, Karin Brynell, Stockholm, Folke Cerenius, Lidköping, Magdalena Hermelin, Skänninge, och Ingrid Rydberg, Bryssel samt Alexander Döring, Andrea Gavinelli och Katrina Rønningen.
Aktuellt från KSLA med visst fokus på beredskap i förhållande till djursmittor i händelse av kris.
Boreal forests are shaped by chronic processes with both small and large disturbances and calamities. Competition between trees shape the boreal forests over decades and centuries, while major events, storms, insect outbreaks and fires, create patches with legacies that last decades or centuries. Professor Dan Binkley and the panel will enlighten the topic from different perspectives.
Det finns en stor mängd gamla och nya frågor kring global, europeisk och svensk livsmedelsförsörjning. Hur ser frågorna och prioriteringarna ut idag? Vilka är mest angelägna att förstå och agera på och finns en samsyn mellan Sverige och EU-kommissionen i dessa frågor? Seminariet äger rum på årets World Food Day, 16 oktober, och arrangeras av Svenska Europarörelsen i samarbete med KSLA, välkommen!
Baljväxter är näringsrika, mångsidiga och hållbara. De bidrar till en balanserad och hälsosam kost och främjar ett miljövänligt jordbruk. De ingår sedan 1960-talet i kostcirkeln men lyfts nu fram med ett separat kostråd, att gärna ätas varje dag. Varför ska vi öka konsumtionen och kan vi producera dem i Sverige och i EU? Svaret på dessa och andra frågor får du i detta seminarium.
Ökande antibiotikaresistens är ett av de tio största globala hoten mot människors hälsa. Mer måste göras inom fler områden för att bromsa utvecklingen, t ex framställningen av aktiva läkemedelssubstanser. Forskning visar att utsläppen från antibiotikatillverkning riskerar att bidra till ökad antibiotikaresistens. Välkommen till en angelägen diskussion, arrangerad av Antibiotikaplattformen!
KSLA:s Caseutmaning innehåller inspirationsföreläsningar, studiebesök, grupparbeten och presentationer. Med stöd av projektgrupp och föreläsare arbetar deltagarna för att nå en lösning på årets utmaning. Årets uppgift är att identifiera hur ny teknik kan bidra till att göra försörjningssystemet mer förberett på kriser. Du får också tillfälle att bygga värdefulla relationer inför framtiden!
Världsekonomins storlek ökade mer än tjugo gånger under 1900-talet – och har fördubblats ännu en gång sedan år 2000. Detta har kunnat ske genom en ständigt ökad användning av naturresurser. KSLA:s arbetsgrupp, ”Bruka utan att förbruka”, har studerat resursfrågorna, dels utifrån ett övergripande perspektiv på global nivå, dels med fokus på Sverige och främst då produktionen av livsmedel.
Professor Andrea Doeschl-Wilson from the Roslin Institute, Univ of Edinburgh, was appointed as Wallenberg Professor in genetic-epidemiology in 2021, and currently a guest professor at the Dept of Animal Bioscience at SLU. Before she returns to Scotland, the Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry (KSLA) has the pleasure to host this lecture moderated by professor Ulf Emanuelson, SLU.
Jordbruksavdelningens sammankomst belyser och diskuterar frågeställningarna kring Sveriges målsättningar och strategiska vägval inom klimatområdet med konsekvenser för livsmedelsförsörjning, livsmedelsberedskap och övriga miljömål. Diskussionen utgår från regeringens utredare John Hasslers rapport om hur Sveriges klimatpolitik bör utvecklas baserat på EU:s nya klimatlagstiftning Fit for 55.
Tretton välförtjänta personer kommer att ta emot Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens priser och belöningar vid akademiens högtidssammankomst den 28 januari, 2024. Prisutdelare är Riksmarskalk Fredrik Wersäll.
Aktuellt från KSLA nr 7-2023 innehåller lite om KSLA:s ungdomsutskott, biologisk mångfald, afrikansk svinpest, Östersjön, IUFRO World Congress… och annat. Trevlig läsning!
Kungl. Skogs och Lantbruksakademien (KSLA) är en mötesplats för forskare och producenter, praktiker och konsumenter, politiker och allmänhet. Vid akademiens seminarier och möten träffas människor från olika delar av samhället i respektfull dialog och diskussion. Vi delar och sprider kunskap med målet att det ska fattas kloka beslut i samhället om ett uthålligt brukande av våra biologiska naturresurser.
Drottninggatan 95 B, Box 6806
113 86 Stockholm
Sweden