2024-04-10 Seminarium: Hållbart smittskydd – långsiktigt och livsviktigt

Smittsamma sjukdomar som sprids mellan djur eller mellan djur och människa har historiskt haft stor betydelse för hälsa, välfärd och ekonomi, och har så än idag. Samhällets skydd mot allvarliga smittsamma djursjukdomar är därför rigoröst, och lagstiftningen kraftfull. Den möjliggör åtgärder som kan medföra både stora inskränkningar i individuella friheter och interventioner med stora ekonomiska konsekvenser. Proportionalitet är därför en viktig aspekt i utformningen av kontrollåtgärder, som samtidigt behöver balanseras mot effektivitet.

Sverige har ett gott djurhälsoläge, men det utmanas. Exempel på det är utvecklingen vad gäller fågelinfluensa och utbrottet av afrikansk svinpest. En ökad förekomst av nygamla varianter av salmonella i stora djurbesättningar har också kommit att utgöra ett betydande problem. Jordbruksverket uppskattar att de senaste årens avlivningar till följd av fågelinfluensa, Newcastlesjuka och salmonella bland annat inneburit att 400 miljoner ägg aldrig blev lagda och att potentiellt 15 miljoner portioner kött blivit till svinn i livsmedelssystemet. Utbrott på stora anläggningar blir särskilt kostsamma. Den utdragna hanteringen av ett salmonellautbrott hos landets enskilt största äggproducent har hittills kostat skattebetalarna mer än 170 miljoner, mer än tre gånger så mycket som staten ”traditionellt” avsätter till bekämpning av smittsamma djursjukdomar. Det är också tydligt hur utbrottet av afrikansk svinpest bland vildsvin i Sverige under hösten 2023 har fått långtgående konsekvenser både för boende och näringsidkare i området, långt utanför de näringar som primärt brukar drabbas av statens interventioner i samband med allvarliga smittsamma djursjukdomar.

Smittskyddet, och vilka åtgärder som är nödvändiga att vidta för att uppnå önskad effekt (lagstiftade så väl som praxis), är också under omprövning. Ett exempel på detta är den svenska salmonellakontrollen, som 70 år efter det katastrofala Alvestautbrottet nu är föremål för översyn. Andra utmaningar finns där lagstiftning, som t.ex. TSE/ABP-lagstiftningen, står i motsats till cirkulär användning av t.ex. gödsel och andra biprodukter från animalieproduktionen. Frågan som seminariet vill lyfta är: Hur skapar vi smittskyddsstrategier som är långsiktigt hållbara; ekonomiskt, socialt och miljömässigt?

Tid & Plats
Onsdag 10 april kl 10–15 på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Drottninggatan 95 B, Stockholm, och Zoom