Från linjärt till cirkulärt

Återbruk av byggmaterial är en viktig del i omställningen till ett cirkulärt samhälle, vilket blir allt tydligare i bygg- och fastighetsbranschen. När vi inventerar en byggnad måste vi se allt som en resurs. Med digitala verktyg och tydliga processer kan vi komma upp i fart och få ett genomförande på bred front.

- Vi måste gå från pilot till bulk, menar Monika Rahm, arkitekt och kontorschef i Uppsala. Det räcker inte med att vi lyckas med några få pilotprojekt utan vi behöver få in frågan om klimatpåverkan och resursanvändning som en självklar del i alla våra uppdrag. För att nå högt satta mål kommer återbruk av byggmaterial att vara en viktig pusselbit och vi kan använda erfarenheterna från piloterna för att visa vägen. Alla delar räknas, men det är i större skala och genom kontinuitet vi kan påverka på riktigt.

Alla våra inredningsarkitekter arbetar med återbruk och ett av de största pågående projekten, med högt ställda hållbarhetsmål, är Rådhuset och nya Kommunhuset i Östersund där vi använt det digitala inventeringsverktyget Palats.

- Vi har framför allt försökt spara på det som är kostsamt att köpa nytt och för de produkter som är i stor mängd, berättar Ulrika Hegårdh inredningsarkitekt. Exempelvis har vi återbrukat mer än 70 procent av skrivbordsundereden och mer än hälften av mötes- och skrivbordsstolarna. Som inredningsarkitekt hjälper vi beställaren i rätt riktning, att hitta bra återbrukspunkter och samtidigt ge arbetsplatsen nyhetsvärde, bra funktion i en attraktiv arbetsmiljö. Det ger en hög grad kundnytta!

- En nyckel är att vi standardiserar processen, menar Cilla Jansson, kompetensansvarig inom Transformation. Genom digitala inventeringsverktyg effektiviseras arbetet för inventeringen, vilket ökar möjligheterna för återbruk i fler projekt.

Dessutom kan vi samordna våra digitala processer och få med oss informationen om det återbrukade materialet in i projekteringen. Genom att vi arkitekter, ingenjörer och projektledare kommer in i ett tidigt skede, kan vi påverka styrning och de beslut som tas längs vägen för att navigera rätt i varje projekt!

Vår uppgift som arkitekter är att ha höga ambitioner och vi ser oss gärna som möjliggörare. När vi inventerar en byggnad måste vi se allt som en resurs, där värdet bestäms av kvalitet och efterfrågan men även möjligheten att bevara på plats. Att undvika logistik är både en ekonomisk vinst och en klimatvinst. Med kompetens och högkvalitativ inventering kan vi dokumentera produkters kvaliteter och även säkerställa dess värde på andrahandsmarknaden.

- Vi måste alltid ställa frågan kring ytskikt och inbyggda material i våra byggnader, menar Katrine Alex, inredare och återbruksspecialist. Hur tar vi till exempel hand om undertak och befintliga dörrar? För att öka genomslagskraften är det bättre att alltid göra något i varje projekt. Vi lär medan vi gör!

Det finns mer resurser än vi tror då en uttjänt eller underpresterande produkt kan få nytt värde i en annan kontext. Vi kan använda missfärgade undertaksplattor dolda i väggabsorbenter, uppgradera dörrar till högre ljudklass och vi kan se till att det vi inte nyttjar når en andrahandsmarknad.

Idag ser vi en tydlig förflyttning där lagkrav och ekonomiska styrmedel tillsammans bidrar och driver på i samma riktning. Runtom på våra kontor deltar vi i lokala initiativ för att få fart på en ny cirkulär marknad. Nya aktörskedjor kartläggs och modeller för informationsdelning testas, vilka kommer att bli viktiga för att få genomslag på bred front.

- Medvetenhet om vikten av återbruk ökar hos alla aktörer, vilket är grunden för beteendeförändring i branschen, säger Julia Hansson, arkitekt och ledamot i Klimatarena Stockholms strategigrupp. Nu behöver vi hitta nya affärsmodeller och tjänster som ger effektiva och långsiktiga samarbeten.

Läs vidare i Krook & Tjäders Hållbarhetsrapport 2023.