Är jag verkligen värd att leva mitt bästa liv?

Jag har fått den otroligt viktiga kommentaren här på bloggen att det svåraste i det här med det skapande medvetandet är att det ställer frågan i rubriken på sin spets. Är jag verkligen värdmitt bästa liv?

När känslan är att jag kanske inte är värd ett bättre liv, blir det ännu svårare att ha modet att utmana  konventionerna och ta steget ut i det okända.

Det handlar naturligtvis om vår egen självkänsla, vår känsla av att vara värda att ha det bra. Men handlar det inte också om att vi utmanar Jante-lagen, som säger att vi inte ska "sticka ut" och tro att vi är "förmer" än någon annan?

Det vore så skönt om vi kunde enas om att skrota den här Jante-lagen en gång för alla, den för verkligen inte med sig något gott, tänker jag. Jag fick häromveckan höra att ursprunget till den kom från härskare som förr i tiden högg huvudet av alla undersåtar som vågade sticka ut, för annars kunde ju de dra med sig de andra och göra uppror mot makten. Man ville ha medgörliga medborgare, som gjorde som man sa åt dem.

Sedan dess har det väl ändå hänt en del genom historien! Våra makthavare är folkvalda och kan inte hugga huvudet av oss som sticker ut. Som tur är!

Men tyvärr kan vi själva vara duktiga på att mer symboliskt "hugga huvudet" av varandra, så snart någon sticker ut och är annorlunda eller vågar lite mer.

Vad beror det på? I min värld beror det på att vi inte tagit hand om oss själva, att vi inte har lyssnat till och försökt fylla våra egna behov först, behov som nästan alltid handlar om  kärlek och trygghet, sedan om de egna drömmarna. Den som gillar och tar hand om sig själv har inget behov av att trycka ner andra.

Och återigen hamnar vi tillbaka till vårt egna ansvar att ta hand om vårt eget lilla barn där inuti, att se till att ge oss själva kärlek och acceptans. Att förstå att vi är bra, till och med helt perfekta, precis som vi är, för det uppdrag vi har kommit hit för. Klappa på oss själva och unna oss själva allt gott, all framgång, allt roligt, all kärlek som vi vill ha. Och så göra detsamma för alla andra. För när någon annan går före och vågar ta en ny väg, banar de samtidigt väg för alla oss andra som inte vågade ta det där första steget!

När vi börjar med oss själva och våra behov, behöver ingen annan känna att det är "modigt" att följa sitt hjärta, att göra det som känns rätt för mig, utan det blir en självklar rätt och möjlighet för alla.

Du är verkligen värd att leva ditt allra bästa liv och jag önskar dig det från hjärtat!
Carolina