Krafttag för att minska skolfrånvaron – börjar nu!

Att det finns elever som har uppemot 80 procents frånvaro på grundskolan är inte acceptabelt. Inte heller att antalet elever ökar som inte klarar betygen och därmed inte blir behöriga till gymnasiet. Ett krafttag måste göras och Bildningsförvaltningen kör igång direkt nu vid terminsstart.

– Närvaron i skolan är en av de viktigaste faktorerna för elevernas framgång, både kunskapsmässigt och socialt. Problemet i sig är inte unikt för Kramfors kommun, utan något vi delar med resten av Sverige, säger Stefan Karlstedt, verksamhetschef för grundskolan.

– Detta faktum innebär dock inte att vi kan luta oss tillbaka och säga ”så här är trenden”. Kramfors kommun har ansvar för våra barn och unga; vi vill dem väl och behöver hitta nya vägar fram.

Företaget Magelungen har fått uppdraget

Att på egen hand förstå komplexiteten är dock svårt, så via kommunens projekt Kramfors Framtid (finansierat av Tillväxtverket) har företaget Magelungen, experter på skol- och behandlingsverksamhet, kontrakterats. De inleder sitt arbete med att göra en grundläggande analys.

Ett antal skolor utvalda

Högakustenskolan (årskurs F-9), Gudmundråskolan (årskurs 7-9) och Bollstaskolan (årskurs 1-6) har valts ut att delta i analysfasen.

Synpunkter och erfarenheter från berörda parter – skolledare, lärare, elever och vårdnadshavare – kommer att samlas in. Genom att inkludera olika perspektiv säkerställer kommunen att de åtgärder som tas fram är relevanta och väl förankrade i skolornas verklighet.

Skolpersonalen ser positivt på satsningen

Ann-Louise Nordlöf, biträdande rektor på Gudmundråskolan, bekräftar att skolfrånvaron är ett samhällsproblem, som de hanterar varje dag.

– Vi jobbar naturligtvis med frågan på olika sätt, men genom en analys genomförd av experter tror jag vi kan hitta nya verktyg. Jag är glad att vår skola blivit utvald att medverka, och har informerat personalen som också uttryckt sig i positiva tongångar.

Exempel på åtgärder som redan görs

• Kommungemensam närvarorutin på alla grundskolor
• Socialpedagoger som är anställda sedan sex år tillbaka
• Anställd familjebehandlare för att stödja föräldrar på låg- och mellanstadiet
• Skolrobotar används som kanal mellan den hemmasittande eleven och klassrummet
• Arbetet i HLT (Hälsa, Lärande, Trygghet) som innebär samverkan mellan skolan, socialtjänsten och hälsocentralerna. Syftet är att tidigt hitta tecken på att elever mår dåligt

– Vi gör alltså många bra saker, men genom denna satsning hoppas jag Magelungen kan lyfta frågan till högre höjder så att vi kan skapa en skolmiljö där varje elev känner sig trygg och motiverad att delta, avslutar Stefan Karlstedt.